Wärtsilä Oyj Abp Årsredovisning 2014

Start

En klar riktning

En stark gemensam målsättning styr Wärtsiläs verksamhet år 2014.
Skrolla ner för att upptäcka årets berättelser och bekanta dig med nyckelinformation om Wärtsilä.

Gasambassadören

John Hatley, Americas Vice President på Ship Power, berättar
om Wärtsiläs roll i värdekedjan för gas förr, nu och i framtiden.

Läs mera >

Gasambassadören

John Hatley, Americas Vice President på Ship Power, berättar om Wärtsiläs roll i värdekedjan för gas förr, nu och i framtiden.

Havet har alltid spelat en stor roll i livet för John Hatley, som är född och uppvuxen i kuststaden Seattle. Segling gick i familjen, och i sitt barndomshem kunde han varje dag se fraktfartygen och pråmarna åka förbi sitt fönster.

”Havet och vattnet var en del av mitt liv ända sedan barnsben. Som ung man var jag lyckligt lottad att bli antagen till US Marine Academy i King’s Point.”

Utbildningen blev en perfekt språngbräda till en karriär inom sjöfartsindustrin för John. Efter sin examen från King’s Point år 1976 som styrman och maskinchef, med djup kännedom om fartygssystem, från kommandobryggan till maskinrummet, fick John återigen en unik möjlighet: ett stipendium från Society of Architects and Engineers. Han använde stipendiet till fortsatta studier inom fartygsdesign på University of Michigan och gick masterprogrammet i skeppsbyggnad och sjöfartsteknik.

Efter sin masterexamen från Michigan år 1980 inledde John sin karriär med att arbeta för både rederier och ett välkänt skeppsbyggnadsföretag. ”Kombinationen av min bakgrund inom fartygsdesign och sjöfart har styrt min karriär och jag har arbetat i olika roller hos många av våra nuvarande kunder”, förklarar John. ”Till och från har jag arbetat inom sjöfart och fartygsdesign, med rederier och investerare samt inom affärsutveckling och på skeppsvarv, vilket har gett mig inblick i alla dessa verksamheter.”

Fast mark under fötterna

På 80-talet började John mer och mer arbeta med internationell sjöfart, bland annat på Samsungs skeppsvarv och till havs som teknisk chef på globala handelsfartyg. Efter många år ute till havs och runt om i världen började det bli dags att få fast mark under fötterna.

”I slutet av 80-talet träffade jag min fantastiska livskamrat Stephanie. Då insåg jag att ett bra äktenskap kräver att man är hemma mer än man är ute på havet eller på andra sidan jordklotet. Så jag flyttade hem och började arbeta på en pensionsfond som diversifierat sin portfölj med investeringar i sjöfartssegmentet.”

Med erfarenhet av så gott som alla aspekter av sjöfartsindustrin var företagsledning det enda området som återstod för John att utforska. Ett tips från en bekant direktör på ett Fortune 500-företag gav honom inspirationen han behövde.

”I slutet av 90-talet sade en av mina mentorer till mig: ’John, du borde komplettera din praktiska erfarenhet och tekniska expertis med en ekonomisk examen och sedan kombinera alltsammans som affärsutvecklare.’ Jag följde rådet och tog min MBA på University of Washington vid sidan av arbetet.”

Efter ett intressant projekt på GE fick John möjlighet att verkligen utnyttja sin expertis fullt ut. En ledande befattning på Wärtsilä var ett logiskt nästa steg och samtidigt en ny början. ”Jag fick chansen att utnyttja all min kunskap: min utbildning inom skeppsbyggnad, min kunskap om fartygsdesign och min erfarenhet av sjöfart som omfattar allt från världens största tvåtaktsmotorer till fyrtakts dieselmotorer, elautomation och propulsionssystem. I stället för bara ett delområde får jag nu arbeta med alltsammans. Jag nappade på chansen och har inte ångrat mig.”

Äntligen hemma

För en utomstående kan Wärtsiläs position som en leverantör av teknik och tjänster inom LNG, nu när branschen är så fokuserad på gas, framstå som en strategisk risk som gick hem. Men med sin breda erfarenhet av sjöfartsindustrin är John rätt person att förklara hur det kommer sig att företaget lyckats fatta rätt beslut så många gånger. Hur har gasens roll inom sjöfarten förändrats under hans karriär?

”På 1970-talet”, börjar han, och tänker tillbaka till början av sin karriär, ”började ånga så småningom ersättas av diesel i USA, och senare på 80-talet förlitade man sig helt och hållet på tjockolja inom den storskaliga sjöfarten. Det var ingen som såg LNG som mer än last för stora oceangående tankfartyg som transporterade gas från Mellanöstern dit den behövdes, till exempel Japan, Europa och USA.”

På den tiden var LNG inget fartygsbränsle, men LNG-tankfartygen utnyttjade den naturliga boil-off-gasen som uppstod när tankarna sakta värmdes upp under resan. John förklarar att dessa fartyg även utnyttjade gasen i propulsionssyfte, först i ångpannor och senare, från mitten av 90-talet, som bränsle för kolvmotorer. Så fortsatte det fram till år 2000, då de första små fartygen i Norge, främst små färjor och supplyfartyg, började använda LNG som bränsle.

”Det var då kust- och hamnfartyg började låna in teknik och kunskap från större oceangående fartyg, som vid det laget redan hade utnyttjat LNG framgångsrikt i åratal.”

John använder sig av en familjemetafor för att beskriva LNG-teknikens utveckling: ”De största gasmotorerna med 50 centimeters cylindrar konstruerades för de oceangående LNG-tankfartygens höga effektbehov. Där har vi farfar. Pappan representeras av gasmotorerna med 34 centimeters cylindrar, som ursprungligen skulle användas som generatorer på naturgasdrivna ångfartyg, men som snart blev populära inom landbaserad kraftproduktion. Och så nu senast, barnbarnet: 20-seriens motor, en lösning för både mindre fartyg och generatorapplikationer. Den senaste serien blev den sista länken i en kedja som täcker en bred marknad: små flod- och insjöfartyg, mycket större fartyg i kusttrafik och nu, i och med lanseringen av vår nya tvåtaktsmotor med lågtrycksteknik, även stora oceangående fartyg.”

Här går diskussionen naturligt över till miljöfördelarna med LNG, som väckt stort intresse i hela världen. ”Kraven på ökad miljöhänsyn från invånarna påverkar de politiska beslutsfattarna, som i sina regioner stakar ut vår framtida kurs. Man väntar sig att utsläppskontrollområdena i Östersjön och Nordamerika inom en snar framtid kommer att få sällskap av Japan, Australien och Medelhavet, och att även andra kommer att vidta liknande åtgärder för att minska utsläppen. Våra kunder världen över ser alltså en tydlig strukturell och samhällelig förändring i syfte att bevara miljön för kommande generationer, vilket öppnar för allt större möjligheter till snabb och kontinuerlig marknadstillväxt.”

Förutom utvecklingen av marina gaslösningar vill John även lyfta fram Wärtsiläs parallella arbete med gas i landbaserad kraftproduktion. ”Jag var inte med på 90-talet när företaget började satsa på gasdrivna kolvmotorer”, säger han, ”men jag har pratat med andra som var det och vet att vi till en början hade för avsikt att satsa på stora tankfartyg som transporterar LNG över hela världen. Gas sågs en ersättare för de mindre effektiva ångturbinerna som användes på 70- och 80-talet.”

Wärtsilä arbetar med hela värdekedjan för gas från utvinning till förbrukning.

”Det var det traditionella valet”, förklarar han. ”Men samma teknik har även marknadspotential bland energibolagen, som också kan dra nytta av gas i sin elproduktion. Det är därför gas har blivit ett så populärt val för att balansera förnybara energikällor. Motorn vet ju inte om den är ombord på ett fartyg eller på land. Den fungerar lika bra var än den är. När jag kom till Wärtsilä fick jag upp ögonen för en helt ny marknad inom kraftproduktion.”

John beskriver affärsmiljön och Wärtsiläs möjligheter inom både sjöfart och kraftverk med smittande entusiasm. Inte konstigt att man inom företaget börjat kalla honom för ”gasambassadören”. Johns jobb på Wärtsilä, som gav honom möjlighet att utnyttja sina kunskaper fullt ut, började i en spännande tid för hela sjöfartsindustrin.

Han har fått uppleva hur expertis som täcker hela värdekedjan för LNG samlats på Wärtsilä. ”Företaget har nu en globalt unik position och ett otroligt omfattande utbud”, säger han entusiastiskt. ”Vi arbetar med hela värdekedjan för gas från utvinning till förbrukning. Wärtsiläs utbud täcker allt från mottagande till kondensering, sjötransport, lagring, återförgasning och eldning i kraftverk för att producera el.”

En kort diskussion med John Hatley visar att Wärtsiläs syn på marknaden går djupare än enbart det stora teknikutbudet: det finns många hängivna specialister bakom denna berättelse, vars handlingar kommer styra om kursen för hela branschen mot en ny destination – hållbar sjöfart.

Stäng berättelsen

Innovationsentreprenörer

Innovativa industriella designlösningar stärker Wärtsiläs konkurrenskraft.

Läs mera >

Innovationsentreprenörer

nod, substantiv: punkt där linjer börjar eller möts

Det första man lägger märke till när man kommer in i byggnaden som inhyser Wärtsilä Innovation Node på Aalto-universitetets campus i Helsingfors är den ljusa och luftiga lokalen. Aulan domineras av en stor cafeteria, där studerande sitter och läser i lugn och ro, äter lunch och diskuterar lågmält eller promenerar förbi, till synes utan brådska.

Men den på ytan lugna atmosfären står i kontrast mot det viktiga och intensiva arbetet som utförs i byggnaden, precis som det finska utbildningssystemet rankats bland de bästa i världen trots man saknar den nästintill maniska arbetstakten och strikta disciplinen i andra högpresterande länder.

Det är ingen slump att man valt att placera Wärtsiläs forskningsnod här, förklarar Ilari Kallio, Vice President, R&D för fyrtaktsmotorer på Ship Power.

”Läget erbjuder oss färska idéer och ett sätt att hålla kontakten med samhället i stort. Vi utför till exempel produktutvecklingsprogram tillsammans med studenterna.”

Resultaten har enligt Kallio varit utmärkta ”Vi erbjuder olika teman som anknyter till vår strategi, som studenterna sedan utforskar ur helt nya perspektiv. Målet är alltid att utveckla koncept som kan omvandlas till nya produkter, tjänster eller affärsmodeller.”

Det kanske låter som om man introducerat entreprenörskap i den akademiska världen, och det är precis så det är. Det handlar inte om innovation för innovations skull, vilket till exempel demonstreras av ett nyligen utvecklat supportsystem för serviceteknikerna som utnyttjar smarttelefoner. Mobila enheter och deras avancerade kommunikationsmöjligheter erbjuder nya servicetekniker ett alternativ till pappersmanualer och tryckta instruktioner, och detta projekt kan mycket väl komma att utvecklas till en integrerad del av Wärtsiläs serviceutbud.

användarupplevelse, substantiv: den övergripande upplevelsen hos en person som använder en produkt, till exempel en webbplats eller ett datorprogram, i synnerhet vad gäller användar-vänligheten

Även om användarupplevelsen har gett vissa företag inom konsumentteknik miljardintäkter ses det ofta som en mindre viktig faktor inom industrin, där prestanda mätt i megawatt är ett mer väletablerat mått på åtråvärdhet.

Enligt Juhana Arkio, Manager, Industrial Design inom Ship Power, kommer detta inte alltid att vara fallet. ”Att förstå slutanvändarna är a och o i dagens affärsmiljö”, säger han. ”För Wärtsiläs del innebär detta att vi får konkurrensfördelar genom att lansera mer innovativa designlösningar.”

Han fortsätter med att beskriva designrutinerna som han upprättat tillsammans med sitt team för att göra slutanvändarperspektivet mer centralt i utvecklingsarbetet.

Det hela börjar med ett antal kommenterade diagram som utgör en övergripande designspecifikation. ”Specifikationerna bygger på djupgående studier av den miljö där produkten kommer att användas”, förklarar Juhana. ”De tar hänsyn till såväl kundernas som slutanvändarnas perspektiv. Studierna ställer ett antal viktiga frågor: ’Vad behövs? Vilka gränser arbetar vi inom?’ Det handlar inte bara om lagar och förordningar, även om de givetvis också ställer sina krav. Specifikationen tar även hänsyn till slutanvändarna, marknaden och tekniken och sammanfattar all designkunskap som Wärtsilä har att tillgå.”

Vi fortsätter med att undersöka de produkter som gynnats av studierna. I Wärtsiläs nya fyrtaktsmotorer syns detta inte bara i motorernas visuella identitet, utan även i att designarbetet omfattar alla aspekter i hur användarna upplever och använder produkterna. Denna designfilosofi ledde även till den nya displayenheten LDU-30 som används för att styra och övervaka motorerna. Även användargränssnitten i olika program designas med hänsyn till användarupplevelsen, inklusive mjukvaran som används för att konfigurera programmet som serviceteknikerna använder i sitt dagliga arbete.

”Det handlar alltså verkligen om ett helhetstänkande inom design”, fortsätter Juhana. Vi har i denna produkt beaktat alla detaljer som kan optimeras för användaren. Vi skapar verkligen mervärde med design.”

identitet, substantiv: de egenskaper och tankesätt som skiljer en individ eller grupp från andra

Optimering efter användarnas behov är en av de viktigaste aspekterna inom industridesign. En annan är produktens identitet och hur den avspeglar Wärtsiläs värderingar och ambitioner. Juhana ser detta som en direkt följd av företagets strategi.

”Vårt mål inom industridesign är att sammanfatta Wärtsiläs strategiska ambitioner – livscykeleffektivitet, tillförlitlighet, servicebarhet och säkerhet – i en stark produktidentitet. Hur designen påverkar produktupplevelsen handlar om mycket mer än färgval och var man ska placera logotypen. Det handlar om vad dessa produkter står för och hur deras identitet kommuniceras utåt. Man kan säga att de ger vår strategi en röst.”

Om Ilari Kallio måste välja en värdering som produktdesignen helst ska kommunicera till Wärtsiläs kunder är det tillförlitlighet. ”Att skapa en känsla av ett tillförlitligt företag och produkter som kunderna kan räkna med är oerhört viktigt i vår bransch. Det är något alla i organisationen arbetar för.”

entreprenörsanda, substantiv: framåtanda, attityd eller egenskaper hos en entreprenör; företagsamhet

Både Ilari och Juhana arbetar med fyrtaktsmotorer inom Ship Power men har även deltagit i innovationsprojekt som kombinerar samtliga affärsområden på Wärtsilä. Man frågar sig hur forsknings- och utvecklingsarbetet egentligen fungerar i organisationen?

För Ilari är nyckelordet entreprenörsanda.

”Om jag upptäcker möjligheter eller synergier med andra affärsenheter finns det inget som hindrar mig från att försöka dra nytta av dem. Även om vi alla har våra egna ansvarsområden är det inget som säger att vi inte kan samarbeta proaktivt. Entreprenörsanda är nyckeln till att hitta de lättaste, mest produktiva och mest ekonomiska sätten att arbeta på. Organisationsstrukturen behöver inte stå i vägen för samarbete om det finns fördelar att hämta.”

”Det är precis som att driva ett mindre företag – man måste hitta sina bästa möjliga samarbetspartners. De kan vara interna eller externa. Man behöver inte ha samma budget för att dela kunskap och samarbeta. Alla vinner.”

Juhana tar upp tråden och fortsätter: ”Vi är ett mycket litet team som arbetar med innovation. Industridesign kännetecknas av att vi ofta hittar användning för vår expertis på olika håll i företaget. Varför skulle vi då begränsa oss till bara en produktlinje? Vi arbetar till exempel mycket med serviceinnovationer, ett område där industridesign spelar en allt större roll. Om man ser på en typisk servicedesignbyrå hittar man personer som arbetar med användarupplevelsen och slutanvändarstudier och personer som utvecklar användargränssnitt – precis de kompetenser vi har i vårt team.”

Designinnovatörerna ser uppenbarligen inte organisationsstrukturer som hinder för att skapa och implementera nya, fördelaktiga lösningar, men Ilari försäkrar att det är företagets strategi som styr arbetet.

”De stora besluten fattas av ledningen”, förklarar han. Beslut om att fokusera på gas, bränsleflexibilitet och Smart Power Generation kommer därifrån. Men när besluten sprids nedåt i organisationen och omsätts i olika applikationer i divisionerna och senare affärslinjerna ger de upphov till en mångfald av olika möjligheter.

”En av Wärtsiläs styrkor är vår förmåga att identifiera potential och inse vad vi vill satsa på när marknaden förändras och nya behov uppkommer. Vilka typer av produkter behöver vi? Vilket mervärde erbjuder vi kunderna? Hur ska vi positionera oss? Det finns bara en sak som kan hjälpa en att besvara dessa frågor: kundförståelse.”

Juhana bekräftar att samma principer gäller inom industridesign. I själva verket är det frågan om en stark trend: ”På alla innovationsseminarier handlar nästan 80% av innehållet om slutanvändar- och kundstudier. I vårt fall måste vi gå ett steg längre än vad kunderna eller någon annan kan berätta för oss här och nu.”

I slutändan är det kunderna som är orsaken till att vi utvecklar innovationer. För Wärtsilä Innovation Node innebär detta att hitta nya sätt att tillföra mervärde genom hela produktlivscykeln och att ständigt blicka framåt för att skapa framtidens lösningar.

Stäng berättelsen

’Because I am a Girl’

Vår personal bidrar till att förbättra flickornas ställning i utvecklingsländer.

Läs mera >

’Because I am a Girl’

I början av 2014 fick Wärtsiläs medarbetare i Finland välja ett välgörenhetsprogram som företaget skulle stödja. Kombinationen av rätt partner, en stark gemensam insats och ett unikt internt initiativ kommer att bidra till att förbättra flickornas ställning i utvecklingsländerna.

Att stödja flickors utbildning är en av de bästa investeringarna i kampen mot fattigdomen. Visste du till exempel att:

  • 62 miljoner flickor inte får gå i skolan och att varje skolår efter grundskolan ökar en flickas framtida inkomster med 15–25%?
  • Nästan 40.000 flickor blir bortgifta varje dag och en tredjedel av alla flickor i utvecklingsländerna före 18 års ålder?
  • 50.000 flickor dör varje år på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning?

Plan Internationals kampanj ”Because I am a Girl” ska ge miljontals flickor möjlighet till utbildning samt de färdigheter och det stöd som de behöver för att förändra sina liv och världen omkring dem. Bland många behjärtansvärda kampanjer valde Wärtsiläs medarbetare i Finland ut den här till gemensamt initiativ för personalen och hela företaget.

För jämställdhet och bättre liv

Plan International arbetar med miljontals barn på 86.000 orter i 51 utvecklingsländer och försöker ständigt hitta nya sätt att främja jämställdhet mellan könen och flickors rättigheter.

Målet med ”Because I am a Girl” är att flickor ska få högklassig utbildning i minst nio år och förutsättningar till en trygg framtid och ett bättre liv samt att främja jämställdheten mellan könen.

“Denna typ av samarbeten hjälper verkligen kampanjen framåt mot målen”, förklarar Susanna Saikkonen som ansvarar för företagspartnerskap på Plan Finland. ”Partnerskapet med Wärtsilä och företagets Finlands personal är mycket viktigt för oss, både med tanke på insamlingen och på att sprida vårt budskap.”

”Flickornas utbildningsbehov och möjligheter till ett tryggare och mer hälsosamt liv är något som berör många, och vi är mycket glada att man på Wärtsilä känner lika starkt som vi för denna fråga”, fortsätter hon. ”En enorm uppgift som denna kräver genuint engagemang.”

Nytt insamlingskoncept

”Detta var ett av de första pilotprogrammen för ParticipAid inom Wärtsilä. Resultaten och den positiva responsen från medarbetarna lyfter fram vikten av välgörenhetsaktiviteter som vi alla kan bidra till.”

MARKO VAINIKKA, direktör för samhällsrelationer och hållbar utveckling, Wärtsilä

Insamlingsprogrammet för Wärtsiläs personal började på Wärtsiläs huvudkontor i april och fortsatte i Vasa och Åbo i oktober. Insamlingen genomfördes med hjälp av det frivilliga välgörenhetsprogrammet ParticipAid.

Medarbetarna erbjöds att välja mellan ett engångsbidrag eller månatliga donationer som sedan drogs av från lönerna automatiskt. Wärtsilä matchade sedan som utlovat summan av samtliga engångsbidrag, och i december överlämnades sammanlagt 27.145 euro till Plan.

”En satsning på flickors utbildning är det effektivaste sättet att utrota fattigdom i världen. Tack till alla som bidrog till kampanjen!”

OSSI HEINÄNEN, generalsekreterare och landschef, Plan Finland

Upplägget med löneavdrag till välgörande ändamål är det första av sitt slag på Wärtsilä. Både Plan och Wärtsilä hoppas att kombinationen av rätt partner, en stark gemensam insats och ett unikt initiativ kommer att bidra till en förändring till det bättre för utsatta flickor.

”Det glädjer mig att våra bidrag går till flickor i utvecklingsländerna. De har en viktig roll i samhällsutvecklingen och kampen mot fattigdomen.”

BJÖRN ROSENGREN, koncernchef för Wärtsilä

Vill du bidra?

Läs mer om ”Because I am a Girl” och stöd kampanjen på http://plan-international.org/girls/

Stäng berättelsen
Close

För att förbättra användbarheten och få mest ut av vår årsberättelse, rekommenderar vi att du uppdaterar din webbläsare till en nyare version.