Wärtsilä är en viktig partner som stödjer CMI och skapar gemensamma partnerskapsprogram inom utvalda områden. Vi har pratat med CMI:s direktör Tuija Talvitie om organisationens arbetsmetoder och om vilken roll internationella och globala företag som Wärtsilä har i dagens komplicerade geopolitiska läge.

Hur utvecklades CMI till den organisation som finns idag?

Från dess att CMI grundades år 2000 tills Martti Ahtisaari fick Nobels fredspris år 2008 var organisationen i stort sett en stödorganisation för honom. Efter priset fick vi massor av uppmärksamhet och efterfrågan på CMI:s tjänster ökade. Från en relativt blygsam början började vi bygga upp en organisation för att lösa och förebygga konflikter som en oberoende aktör.

Sedan dess har både omsättningen och personalantalet fyrdubblats och Ahtisaari är nu vår styrelseordförande. Han är en fantastisk förebild för oss, men ser samtidigt till att vi håller oss på alerten, att alla uppdrag vi tar emot håller en hög nivå och att arbetet följer hans principer för konfliktlösning.

Delaktighet är en viktig värdering som även Wärtsilä prioriterat i sina partnerskap med ideella organisationer. Hur syns principen i ert arbete?

Vi på CMI är alltid mycket medvetna om frågor som kön och delaktighet. Vi ser det som särskilt viktigt att stärka kvinnornas roll i fredsprocesser. Alla bevis tyder på att grupper där kvinnor inkluderas fungerar bättre och producerar bättre lösningar.

Delaktighet är över lag en nödvändighet – för att en fredsprocess verkligen ska vara effektiv och för att freden ska bli varaktig måste den ha hela samhällets stöd. Det vill säga involvera andra än ”eliten” eller ”männen med vapnen” som tyvärr ofta haft den största rollen i fredsförhandlingar tidigare, i många fall än i dag. De köper sig en sits vid förhandlingsbordet med militär makt. Vi vill föreslå ett annorlunda sätt som ger fler möjlighet att delta, och förhoppningsvis uppnå mer bestående resultat.

Vilka är de vanligaste utmaningarna vid återuppbyggnad av infrastrukturen i konfliktzoner?

90 procent av alla konflikter är sådana som flammar upp på nytt, vilket tyder på brister i uppföljningen eller kanske i själva fredsförhandlingarna. Folk tror ofta att det räcker att få avtalet undertecknat. Men det är då det verkliga arbetet börjar.

Det är viktigt att fredsavtalet har en vision som samhället kan engagera sig i, något som ger hopp och framtidstro. Ofta finns det mycket historia att ta hänsyn till och det är mycket viktigt för att läka såren efter konflikten.

Därefter kommer hela infrastrukturen där företagen har en roll att spela, och den institutionella och kulturella aspekten – allt måste tas om hand. Man behöver ha rätt människor på rätt poster som vill återuppbygga landet i stället för att falla tillbaka i gamla mönster.

Det är stora frågor det handlar om. Förändring är svårt – vad ska man då göra för att hålla utvecklingen i gång? Hur ska man hantera frågor som korruption, ett evigt problem i den sårbara miljön efter konflikter?

Varför är korruption en så tuff utmaning i dessa situationer?

Korruption är ofta ett område där folk upplever att de inte kommer någonvart och att det är korruption som hindrar dem från att lyckas med reformerna. Det kräver mycket av beslutsfattarna och ofta visar det sig att de inte riktigt är redo att ge upp alla privilegier som de lyckats tillskansa sig. Vi talar om enorma förändringar som inte ska underskattas.

Vår utmaningar ligger därför i hur vi ska stötta samhällen att hålla rätt kurs efter att fredsavtalen har tecknats och fredsprocessen kommit i gång. Våra studier visar mycket tydligt att en faktor som bidrar till uthålliga fredsprocesser och långvarig fred är delaktighet. Om det bara är eliten som sluter fred kommer den sannolikt inte att hålla.

Vilka riktlinjer finns för företag som till exempel ska hjälpa till med att återutveckla infrastrukturen?

FN:s Global Compact lägger fram tio principer för företag som arbetar i tidigare konfliktzoner eller sköra stater. Det är mycket grundläggande principer om rättvisa, mänsklighet, jämställdhet och respekt för den lokala miljön. Det är krav som alla västerländska företag i allmänhet förväntas uppfylla och som det skulle vara mycket skadligt att strunta i för företagen och deras verksamhet.

Jag tycker att det är viktigt att företag som kommer till tidigare konfliktzoner följer dessa principer även om den lokala lagstiftningen inte kräver det. Att följa dem är att föregå med gott exempel på hur internationella företag ska agera i tidigare konfliktzoner i stället för att utnyttja den instabila situationen som företag ofta uppfattas göra. Det är inte bra för någon, inte heller för affärerna. Det är viktigt att lyfta fram tillvägagångssätt som hjälper såväl lokalbefolkningen som enskilda företag och hela näringslivet på lång sikt.

Vilken bild har man av finländska företag i regionerna där CMI arbetat?

Finnar verkar ha ett positivt rykte. Vi ses som en pragmatisk nation och det faktum att vi inte har någon historia av kolonialism är ett stort plus. Det är också överraskande hur välkänd Finlands historia är. För hundra år sedan var vi det fattigaste landet i Europa medan vi nu är ett av de rikaste i världen. Det är en vändning som folk är fascinerade av.

Vi uppskattas också för att vi haft en tuff historia och för att vi inte är ett klassamhälle. Känslan av jämställdhet väcker genklang och är något vi som finländare kan bygga vidare på och använda till vår fördel. Finska företag kan också dra nytta av denna uppfattning om de lever upp till de värderingar som vi som nation blivit kända för.