X
MenuStäng
Open navigation

Redovisningsprinciper för koncernredovisning

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Basinformation

Wärtsilä Oyj Abp är ett finländskt börsnoterat bolag grundat enligt finsk lagstiftning. Bolagets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress är John Stenbergs strand 2, 00530 Helsingfors. Wärtsilä Oyj Abp är Wärtsilä-koncernens moderbolag.

Wärtsilä är en världsledande leverantör av smarta teknologier och kompletta livscykellösningar för marin- och energimarknaderna. Med betoning på hållbar innovation, total verkningsgrad och dataanalys maximerar Wärtsilä både den miljömässiga och den ekonomiska prestandan för sina kunders fartyg och kraftverk.

År 2017 uppgick Wärtsiläs omsättning till 4,9 miljarder euro med cirka 18.000 anställda. Företaget har verksamhet på över 200 verksamhetsställen i över 80 länder runt om i världen. Wärtsiläs aktier är noterade på Nasdaq Helsinki.

Styrelsen för Wärtsilä Oyj Abp har vid sitt möte 30.1.2018 gett sitt godkännande för publicering av detta bokslut. Enligt Finlands aktiebolagslag har aktieägarna rätt att godkänna eller förkasta bokslutet på bolagsstämman som hålls efter att bokslutet har publicerats. Bolagsstämman kan även fatta beslut om att ändra bokslutet.

Grunderna för upprättandet av årsredovisningen

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU antagna internationella rapporteringsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS), varvid de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som var i kraft 31.12.2017 har tillämpats. Med internationella rapporteringsstandarder avses i Finlands bokföringslag och i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1606/2002 fastställda förfaranden, godkända standarder och tolkningar som kan tillämpas inom EU. Noterna till koncernbokslutet följer även den finska bokförings- och aktiebolagslagstiftningen.

Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden med undantag av finansiella fordringar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, säkringsobjekt och aktierelaterade transaktioner, vilka värderas till verkligt värde. Bokslutsuppgifterna anges i miljoner euro.

IFRS-tillägg

År 2017 införde koncernen följande nya och ändrade standarder som utfärdats av IASB.

Nya IFRS 9 Finansiella instrument ersätter de rådande anvisningarna i IAS 39 Finansiella instrument – Redovisning och värdering. IFRS 9 innehåller reviderade anvisningar för klassificering och värdering av finansiella instrument, inklusive nya allmänna krav på säkringsredovisning och en ny modell för förväntade kreditförluster vid beräkning av nedskrivningar på finansiella tillgångar. Den vidareutvecklar också anvisningarna för redovisning och borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen i IAS 39.

Införandet av IFRS 9 ledde till vissa förändringar i säkringsprocesserna och presentationen. Den nya modellen harmoniserar redovisningen med riskhanteringen och tillåter säkring av nettotillgångar, där vinster eller förluster visas på en separat rad i koncernens resultaträkning. När det gäller nedskrivningar på finansiella tillgångar omfattar ändringen främst kundfordringar där kreditförluster redovisas enligt de förväntade kreditförlusterna under deras livslängd.

Omräkningseffekten på eget kapital och kundfordringar var -3 miljoner euro. Siffrorna för jämförelseperioden har inte omräknats.

Första gången tillämpades IFRS 9 den 1. januari 2017. Då inkluderade koncernens finansiella instrument de följande instrument och omklassificeringar.

 

Omklassificeringen
av finansiella
instrumenter
på grund av IFRS 9
Värderings-
grupp
IAS 39
Värderings-
grupp
IFRS 9
Bok-
värde,
MEUR
IAS 39
Bok-
värde,
MEUR
IFRS 9
Föränd-
ring
Långfristiga
finansierings-
tillgångar
Övriga placeringar
(aktier)
Finansiella
tillgångar
som kan säljas
Till verkligt värde
via resultaträkningen
15 15
Räntebärande
placeringar
Lån- och övriga
fordringar
Till verkligt värde
via resultaträkningen
6 6
Övriga
fordringar
Lån- och övriga
fordringar
Till periodiserad
anskaffningsutgift
6 6
Kortfristiga
finansierings-
tillgångar
Kundfordringar Lån- och övriga
fordringar
Till periodiserad
anskaffningsutgift
1 220 1 214 -6
Placeringar på
företagscertifikat
Lån- och övriga
fordringar
Till periodiserad
anskaffningsutgift
Övriga
fordringar
Lån- och övriga
fordringar
Till periodiserad
anskaffningsutgift
10 10
Derivat (under
säkringsredovisning)
Kassaflödessäkring
(till verkligt värde
via övriga
totalresultat)
Till verkligt värde
via övriga totalresultat
9 9
Derivat (utanför
säkringsredovisning)
Till verkligt värde
via resultaträkningen
Till verkligt värde
via resultaträkningen
Kundfordringar
för försäljning
Lån- och övriga
fordringar
Till verkligt värde
via resultaträkningen
3 3
Likvida medel Lån- och övriga
fordringar
Till verkligt värde
via resultaträkningen
472 472
Kortfristiga
finansierings-
skulder
Derivat (under
säkringsredovisning)
Kassaflödessäkring
(till verkligt värde
via övriga totalresultat)
Till verkligt värde
via övriga totalresultat
31 31
Derivat (ingen
säkringsredovisning)
Till verkligt värde
via resultaträkningen
Till verkligt värde
via resultaträkningen
13 13
Övriga skulder Finansieringsskulder
till periodiserad
anskaffningsutgift
Till periodiserad
anskaffningsutgift
6 6

Tilläggen till förtydligar IAS 7 Kassaflödesanalys – Förtydligande av upplysningar förbättrar informationen till användare av bokslut om en enhets finansiella aktiviteter, till exempel genom att förse balansräkningen med en avstämning av ingående och utgående balans för skulder till följd av finansiella aktiviteter (separat från ändringar i övriga tillgångar och skulder). Tilläggen påverkade noterna till koncernbokslutet.

Tilläggen till IAS 12 Inkomstskatter – Redovisning av inkomstskatter förtydligar kraven på redovisning av uppskjutna skattefordringar för skuldinstrument som värderas till verkligt värde. Tilläggen hade ingen inverkan på koncernbokslutet.

Ledningens användning av uppskattningar och bedömningar

Vid upprättandet av bokslutet ska företagsledningen enligt IFRS göra bedömningar och antaganden som påverkar värderingen av de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen samt övrig information, såsom eventualförpliktelser, intäkter och kostnader. Även om dessa uppskattningar och antaganden är baserade på ledningens kunskap om den ekonomiska situationen vid bokslutstidpunkten, kan det slutliga utfallet avvika från de beräknade värdena och antagandena. Nedan beskrivs de väsentligaste posterna i bokslutet som omfattas av ledningens uppskattningar och bedömningar och de viktigaste osäkerhetsfaktorerna i anslutning till bedömningarna.

Försäljningsintäkter redovisas huvudsakligen när leverans har skett, dess värde har fastställts och det är sannolikt att den redovisade kundfordringen kan inkasseras. Den redovisade försäljningen påverkas av dessa bedömningar. Större entreprenadavtal samt långfristiga drifts- och underhållsavtal redovisas enligt färdigställandegrad, när resultatet för projektet kan fastställas tillförlitligt. Både färdigställandegraden och resultatet baseras på ledningens uppskattningar och uppdateras regelbundet. De redovisade försäljningsintäkterna och kostnaderna justeras under projektets gång med det uppdaterade slutresultatet för totalprojektet. Revideringarna av uppskattningarna gäller främst ändringar i tidplan, leveransens omfattning, teknologi, kostnader och eventuella övriga faktorer.

Garantireserveringar bokförs samtidigt som försäljningsintäkterna redovisas. Reserveringarna baseras på historiska erfarenheter av det belopp som bedöms nödvändigt för att täcka kommande och existerande reklamationer. Nya och komplexa teknologier kan ingå i produkterna, vilka för sin del påverkar dessa uppskattningar och kan leda till att tidigare gjorda reserveringar inte alltid är tillräckliga.

Koncernen är svarande i ett antal rättsprocesser som uppkommit i den ordinarie verksamheten. Avsättningar för rättsprocesser görs om det anses sannolikt att utfallet blir ofördelaktigt och förlusten kan fastställas med rimlig säkerhet. Det slutliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar.

Återvinningsvärdet för goodwill fastställs för kassagenererande enheter som nyttjandevärde minst en gång i året eller oftare ifall det finns indikationer på att tillgången minskat i värde. Vid fastställandet av nyttjandevärdet används uppskattningar om den framtida marknadsutvecklingen, såsom tillväxt och lönsamhet samt andra väsentliga variabler. De viktigaste variablerna för uppskattning är försäljningstillväxten, rörelsemarginalen, tillgångarnas ekonomiska livslängd, de kommande investeringsbehoven och diskonteringsräntan. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka framtida förväntade kassaflöden.

Värderingen av förpliktelserna i de förmånsbestämda pensionssystemen baseras på försäkringsmatematiska antaganden gällande bl.a. framtida löneförhöjningar, diskonteringsränta och avkastning på fonderade medel. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka värderingen av pensionsansvaret och pensionskostnaderna.

Konsolideringsprinciper

Dotterbolag

Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Wärtsilä Oyj Abp och alla dotterbolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har över 50% av rösterna eller som Wärtsilä i övrigt kontrollerar på rapporteringsdagen. Med kontroll avses rätten att styra företagets finansiella och operativa politik för att uppnå fördelar av dess verksamhet.

Förvärvade eller grundade dotterbolag konsolideras med hjälp av förvärvsmetoden, enligt vilken den överförda ersättningen och det förvärvade bolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Tidigare innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget värderas antingen till verkligt värde eller till värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Skillnaden mellan köpeskilling och köparens andel av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. I köpeskillingen ingår nu verkligt värde på alla innehav av andelar som förvärvaren tidigare innehade i den förvärvade verksamheten eller andra ägarintressen i den förvärvade verksamheten. Goodwillvärdena är föremål för åtminstone en årlig regelbunden bedömning av återvinningsvärdet. Anskaffningsutgiften omfattar eventuella överförda medel värderade till verkligt värde. Den överförda ersättningen omfattar inte affärsverksamhet som behandlas separat, utan dessa poster behandlas via resultaträkningen i anslutning till förvärvet. Utgifterna för förvärvet upptas som kostnader i resultaträkningen för de perioder under vilka utgifterna realiseras och tjänsterna anlitas, med undantag för utgifter som orsakats av emissioner av värdepapper i främmande eller eget kapital.

Den ersättning som överförs inklusive villkorad köpeskilling värderas till verkligt värde. Den klassificeras antingen som främmande eller eget kapital. Den villkorade ersättning som klassificerats som främmande kapital värderas till verkligt värde den sista dagen i varje redovisningsperiod, och den vinst eller förlust som uppstått därigenom redovisas via resultaträkningen. Villkorad ersättning som klassificerats som eget kapital värderas inte på nytt.

På förvärv gjorda före 1.1.2010 har de IFRS-standarder som gällde vid förvärvstidpunkten tillämpats.

Förvärvade dotterbolag ingår i koncernbokslutet från den dag koncernen har erhållit bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. Överlåtna dotterbolag ingår i koncernsbokslutet tills bestämmande inflytande i bolaget upphör. Koncerninterna transaktioner, vinstutdelning, fordringar och skulder samt icke-realiserade bidrag av interna transaktioner elimineras i sammanställningen av koncernbokslutet. Resultatandel hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande har i resultaträkningen avskilts från räkenskapsperiodens resultat, samt från totalresultatet. I koncernens balansräkning redovisas andelen innehav utan bestämmande inflytande av eget kapital som en egen post i eget kapital.

Intresse- och samföretag

Företag i vilka koncernen har betydande inflytande konsolideras som intresseföretag. Betydande inflytande innebär rätten att delta i fattandet av finansiella och operativa beslut utan att ha kontroll eller samkontroll över dessa policyer.

Ett samföretag är ett gemensamt arrangemang genom vilket de parter som utövar samkontroll över arrangemanget har rätt till samföretagets nettotillgångar. Samkontroll bygger på avtal.

Koncernens andelar i intresse- och samföretagen redovisas i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden, från den tidpunkt då koncernen har fått betydande inflytande eller gemensam kontroll till dess att kontrollen upphör. Koncernens andel av resultatet enligt ägarförhållandet i intresse- och samföretag redovisas separat i koncernens resultaträkning som en egen post före rörelseresultatet på raden Resultatandel i intresse- och samföretag. Wärtsiläs andel av intresse- och samföretagens poster i rapporten över totalresultatet redovisas bland posterna i koncernens rapport om övrigt totalresultat. Wärtsiläs andel av upplupna egna kapitalet efter anskaffningstidpunkten ingår i koncernens eget kapital. Om koncernens andel av intresse- och samföretagens förlust överstiger anskaffningskostnaden för respektive bolag skrivs det redovisade värdet ned till noll. Överskjutande förluster redovisas endast om koncernen förbundit sig att ansvara för intresse- och samföretagens förpliktelser.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder relaterade till avvecklade verksamheter skall klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning om dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. För att uppfylla detta krav måste det vara mycket sannolikt att försäljningen kommer att ske, tillgången måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och endast underkastad sådana villkor som är normala och sedvanliga vid försäljning av sådana tillgångar. Ytterligare måste beslutet om en plan för försäljning av tillgången ha fattats på en behörig nivå i företagsledningen och en fullbordad försäljning förväntas kunna bli redovisad inom ett år från klassificeringstidpunkten.

Före tillgångens (eller avyttringsgruppens) första klassificering som att den innehas för försäljning ska det redovisade värdet för tillgången bestämmas i enlighet med tillämpliga standarder. Från och med klassificeringsdatumet skall anläggningstillgången värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Samtidigt upphör avskrivningarna på dessa anläggningstillgångar.

En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och utgör en självständig väsentlig rörelsegren eller en verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område, ingår i en enda samordnad plan för att avyttra en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område eller är ett dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresälja. Resultatet från avvecklade verksamheter redovisas separat i den konsoliderade resultaträkningen och jämförelseperiodens siffror har justerats i enlighet med detta. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning visas som egna poster i balansräkningen. Jämförelseperiodens siffror i balansräkningen har inte justerats.

Omräkning av transaktioner i utländsk valuta

Siffror som beskriver resultat och finansiell ställning för koncernens enheter anges i den valuta som är varje enhets huvudsakliga redovisningsvaluta baserad på dess primära ekonomiska omgivning. Koncernbokslutet redovisas i euro, som är Wärtsilä Oyj Abp:s redovisnings- och presentationsvaluta.

Utländska dotterbolag

I koncernbokslutet omräknas de utländska dotterbolagens resultaträkningar och posterna i övrigt totalresultat till euro enligt kvartalsvisa medelkurser. Omräkningen av balansräkningens poster till euro görs enligt valutakurserna på balansdagen. Omräkningen av rapporteringsperiodens resultat och posterna i övrigt totalresultat till olika kurser i resultaträkningen och balansen leder till omräkningsdifferenser, vilka redovisas i eget kapital och förändringen redovisas i övrigt totalresultat. Omräkningsdifferenser vid eliminering av anskaffningsvärdet för utländska dotterbolag och omräkningen av poster i eget kapital som uppstått efter anskaffningstidpunkten redovisas bland posterna i övrigt totalresultat och som en separat post i eget kapital. Goodwill från förvärv av utländska dotterbolag och justeringar av bokföringsvärdet på de utländska bolagens tillgångar och skulder vid värdering till verkligt värde vid anskaffningstidpunkten, behandlas som tillgångar och skulder i de utländska bolagen och omräknas till euro till balansdagens kurs.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Balansräkningens fordringar och skulder vid bokslutstidpunkten värderas till balansdagens kurser. Valutakursdifferenser som hänförs till operativa poster redovisas på respektive rad i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Valutakursdifferenser som hänför sig till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i resultaträkningen förutom valutakursdifferenser för långfristiga lån som hör till koncernens nettoinvestering i ett dotterbolag. Dessa redovisas bland periodens övriga totalresultat och rapporteras i omräkningsdifferens i eget kapital.

Omsättning och intäktsföring

Omsättningen beräknas på basis av försäljningsintäkterna med avdrag för bland annat indirekta skatter och rabatter. Försäljningsintäkterna redovisas när väsentliga risker och fördelar i anslutning till äganderätten har överlåtits till köparen. Vanligen innebär detta att intäktsföring sker vid leverans av produkt eller tjänst till kunden enligt leveransvillkoren.

Större entreprenadavtal och långfristiga drifts- och underhållsavtal intäktsredovisas enligt projektets färdigställandegrad. Redovisning enligt färdigställandegrad sker när ett projekt tillförlitligt kan identifieras och resultatet mätas. Färdigställandegraden för entreprenadavtal baseras oftast på utgifter för utfört arbete i förhållande till beräknade totala utgifter. I vissa gaslösningsprojekt, där kundvärdet skapas främst av tekniska tjänster, anskaffning och projektledning och där själva tillverkningen har lagts ut på entreprenad, bedöms färdigställandegraden på basis av granskningar av utfört arbete. Drifts- och underhållsavtal beräknas i proportion till utförda tjänster enligt avtalen. Då slutresultatet av långfristiga avtal inte tillförlitligt kan fastställas, redovisas utgifter som uppstått under perioden som kostnader, och intäkter för projektet upptas endast till den del inkomster för att täcka kostnaderna kan erhållas. Eventuella beräknade förluster redovisas omgående som kostnad.

Anställningsförmåner

Pensioner och övriga långfristiga ersättningar till anställda

Pensionsarrangemang

Koncernbolagen i olika länder har olika pensionssystem, som baserar sig på lokala förhållanden och praxis. Dessa pensionssystem klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Fasta ersättningar till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen för den redovisningsperiod till vilken de hänför sig. Koncernen har varken rättslig eller faktisk skyldighet att betala tilläggsavgifter, ifall mottagaren av betalningarna inte klarar av att betala ifrågavarande pensioner. Alla arrangemang som inte uppfyller dessa krav är förmånsbestämda planer.

Förmånsbestämda planer finansieras genom inbetalningar till pensionsfonder eller pensionsförsäkringsbolag. Förmånsbestämda planer kan vara ofinansierade, helt eller delvis finansierade. Nuvärdet av de förmånsbestämda planernas förpliktelser är fastställt per plan på basen av aktuarie metoden, den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Tillgångar som hör till förmånsbestämda pensionsplaner värderas till verkligt värde vid slutet av räkenskapsperioden.

Försäkringsmatematiska vinster och förluster samt andra omvärderingar redovisas genast i rapporten över totalresultatet. Som kostnader avseende tjänstgöring under perioden redovisas nuvärdet av posten förmåner till anställda, vilka förvärvats under året. Räntekostnaden som uppstår från förmånsbestämda pensionsplaner baserar sig på diskonteringsräntan som använts i värderingen. Kostnader avseende tjänstgöring rapporteras som förmåner till anställda och räntekostnader som finansiella kostnader. Beräkningen av förmånsbestämda pensionsplaner utförs av kvalificerade aktuarier.

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

Utöver förmånsbestämda planer, har Wärtsilä andra långfristiga ersättningar till anställda och de redovisas separat från förmånsbestämda pensionsplaner. På samma sätt som redovisningen för förmånsbestämda pensionsplaner, redovisar koncernen för alla övriga långfristiga ersättningar till anställda en skuld för förpliktelsen till verkligt värde. Förändringar till andra långfristiga förmåner till anställda redovisas i resultaträkningen.

Aktiebaserade ersättningar

Bolagets bonusprogram, som är bundet till utvecklingen av bolagets aktiekurs under en angiven tidsperiod, redovisas till det verkliga värdet på aktien på rapporteringsdagen i resultaträkningen enligt bonusprogrammets löptid. Bonusen har en översta gräns. När ett bonusprogram löper ut och kraven uppfylls betalas bonusen kontant.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Goodwill

Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets nettotillgångar samt eventualförpliktelser värderade till verkligt värde vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Hela köpeskillingen, inklusive eventuell tidigare andel i den förvärvade verksamheten, värderas till verkligt värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Forskningskostnader upptas som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de uppkommit. Utvecklingskostnader aktiveras om det tillförlitligt kan antas att utvecklingsprojektet genererar framtida ekonomiska fördelar för koncernen och uppfyller fastställda kriterier, inklusive kommersiell och teknisk realiserbarhet. Dessa projekt gäller utveckling av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller produktionsprocesser. Tidigare kostnadsförda utvecklingskostnader kan inte aktiveras senare.

De aktiverade utvecklingskostnaderna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Aktiverade utvecklingskostnader samt utgifter för investeringar i byggnader, maskiner och anläggningar avskrivs systematiskt under den ekonomiska livslängden, som är 5–10 år. Redovisningen av avskrivningarna börjar då tillgången är färdig att tas i bruk. En bedömning utförs årligen för immateriella tillgångar som inte ännu är färdiga att tas i bruk, för att identifiera möjliga nedskrivningsbehov. Erhållna subventioner för forskning och utveckling redovisas bland övriga intäkter. Subventioner relaterade till aktiverade utvecklingskostnader nettas med anskaffningsutgifter.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen till ursprungligt anskaffningsvärde i sådana fall där anskaffningsvärdet pålitligt kan fastställas och det är sannolikt att den förväntade ekonomiska nyttan av tillgången tillfaller företaget. Wärtsiläs övriga immateriella tillgångar är patent, licensrättigheter, programvara, kundrelationer och övriga immateriella rättigheter som kan överlåtas till tredje part. De värderas till anskaffningsvärde, med undantag för de immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten av ett bolag som vid anskaffningstidpunkten värderas till verkligt värde. Anskaffningsvärdet består av köpeskillingen och alla kostnader som direkt uppstår för att få tillgången färdig för planerat användningsändamål.

Övriga immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den uppskattade nyttjandeperioden. Tidsbestämda rättigheter avskrivs under avtalsperioden. De immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten för ett bolag avskrivs under deras leveranstid eller den uppskattade nyttjandeperioden.

Riktlinjer för de planenliga avskrivningarna är:

  • Programvara 3–7 år
  • Utvecklingskostnader 5–10 år
  • Övriga immateriella tillgångar 5–20 år.

Den uppskattade nyttjandeperioden och restvärdena omprövas åtminstone i slutet av varje räkenskapsperiod. Ifall nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare uppskattningar ändras avskrivningsperioden. Immateriella tillgångar som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning avskrivs inte.

Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av immateriella tillgångar redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

Anläggningstillgångar

Koncernbolagens anskaffade anläggningstillgångar värderas till anskaffningsutgiften minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Anskaffningsutgiften innehåller de kostnader som uppstått för att skaffa ifrågavarande tillgång. Erhållna subventioner redovisas som minskning av anskaffningsvärdet. Förvärvade dotterbolags anläggningstillgångar värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. De kostnader för främmande kapital som uppstått vid anskaffning, byggande eller framställning av en tillgång som uppfyller kraven, aktiveras som en del av anskaffningsvärdet. En tillgång som uppfyller kraven, är en tillgång som kräver en lång färdigställandetid för sitt planerade användningsändamål. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader under den räkenskapsperiod de har uppstått.

Utgifter som uppstår senare inkluderas i bokvärdet för materiella anläggningstillgångar endast om det är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan av tillgången kommer koncernen till godo och om anskaffningsutgiften för tillgången kan fastställas tillförlitligt. Utgifter för regelbundet återkommande stora och grundliga inspektioner eller underhållsarbeten behandlas som investeringar och redovisas som avskrivningar under nyttjandeperioden. Sedvanliga underhålls- och reparationskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.

De planenliga avskrivningarna bygger på följande ekonomiska livslängder:

  • Byggnader 10–40 år
  • Maskiner och inventarier 5–20 år
  • Övriga materiella tillgångar 3–10 år.

Avskrivningarna görs lineärt under den uppskattade nyttjandeperioden. Markområden avskrivs inte, för de anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Den uppskattade nyttjandeperioden och restvärdena omprövas åtminstone i slutet av varje räkenskapsperiod. Ifall nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare uppskattningar ändras avskrivningsperioden. Anläggningstillgångar som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning avskrivs inte.

Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av anläggningstillgångar redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar

Tillgångarnas balansvärden granskas regelbundet för att reda ut om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om det finns indikationer på nedskrivningsbehov uppskattas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill uppskattas återvinningsvärdet minst en gång varje år, oavsett om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. För att fastställa nedskrivningsbehov delas koncernens tillgångar in i kassagenererande enheter, som i det stora hela är oberoende av andra enheter och vars kassaflöden kan separeras och är rätt långt oberoende av andra motsvarande enheters kassaflöden.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar aktuella marknadsbedömningar av pengarnas tidsvärde och de risker som är hänförliga till tillgången eller den kassagenererande enheten.

Nedskrivningar redovisas omedelbart via resultaträkningen. I samband med att en nedskrivning redovisas bedöms även den ekonomiska livslängden på nytt för tillgången i fråga. När det gäller andra tillgångar än goodwill kan en nedskrivning återföras ifall det har skett förändringar i de uppskattningar och bedömningar som användes vid fastställandet av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den mån tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha fastställts efter avskrivning, om ingen nedskrivning hade redovisats. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Fastställande av verkligt värde av tillgångar som anskaffats genom rörelseförvärv

I betydande rörelseförvärv har koncernen anlitat rådgivare för bedömningen av de materiella och immateriella tillgångarnas verkliga värden. Vad gäller materiella tillgångar har jämförelser gjorts med marknadspriserna på motsvarande tillgångar med beaktande av värdenedgången till följd av de anskaffade tillgångarnas ålder, slitage och andra motsvarande faktorer. Det verkliga värdet av immateriella tillgångar fastställs genom att uppskatta framtida kassaflöden i anslutning till tillgångarna. Teknologi, kundrelationer och varumärken är normalt inkluderade i de förvärvade identifierbara immateriella tillgångarna.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som inte används i koncernens operativa verksamhet men som förväntas ge antingen hyresintäkter eller värdestegring. Förvaltningsfastigheterna redovisas på egen rad i balansräkningen som långfristiga placeringar och värderas till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av förvaltningsfastigheter redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

Leasing

Hyres- och leasingavtal för anläggningstillgångar där ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till koncernen klassificeras som finansiell leasing. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing redovisas som anläggningstillgångar till ett belopp som motsvarar det lägre av deras verkliga värde och diskonterat nuvärde av minimileaseavgiften beroende på vilkendera av dessa som är lägre. Leasingförpliktelsen redovisas som räntebärande skulder och räntedelen upptas som räntekostnad i resultaträkningen under leasingperioden. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing avskrivs enligt de principer som gäller för koncernens motsvarande anläggningstillgångar, antingen på basis av tillgångens uppskattade nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilkendera som är kortare.

Hyres- och leasingavtal där väsentliga risker och fördelar i anslutning till ägandet inte överförts till koncernen klassificeras som operationell leasing. Hyror för operationella leasingavtal redovisas som hyreskostnad linjärt under hyrestiden.

Varor i lager

Lager värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar förutom de direkta tillverkningskostnaderna även en del av de indirekta kostnaderna för anskaffning och tillverkning. Vid värderingen används i huvudsak vägt medelpris.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar klassificeras enligt följande kategorier: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar klassificeras på basis av deras kassaflödeskaraktär och den operativa modell som de hanteras med och bokas på valutadag.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde

Kundfordringar, övriga fordringar och investeringar i företagscertifikat redovisas enligt deras förväntade realiseringsvärde, som utgörs av det ursprungliga beloppet och estimerade nedskrivningar. Koncernen bedömer en eventuell ökning i kreditrisken för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde i slutet av varje rapportperiod. Metoden tillämpas om kreditrisken har ökat avsevärt. Kreditförluster estimeras till belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster vid rapporteringstidpunkten, om kreditrisken inte har ökat avsevärt.

När det gäller kundfordringar och fordringar från intäktsredovisning enligt metoden för färdigställandegrad används en förenklad metod och kreditförlusterna värderas enligt de förväntade kreditförlusterna under löptiden. Fordringar från intäktsredovisning enligt metoden för färdigställandegrad borde täckas med förskottsbetalningar från kunderna, vilket innebär att redovisning av kreditförluster på basis av förväntade förluster främst består av kundfordringar. Exempel på händelser som leder till nedskrivning är allvarliga finansiella problem hos en gäldenär, sannolik konkurs eller andra finansiella arrangemang.

Koncernen kan sälja kundfordringar på fortlöpande basis eller separat till andra finansinstitut. Finansiella tillgångar som säljs på detta sätt dras av från kundfordringarna i koncernens balansräkning när köparen betalat tillgångarna, efter att alla väsentliga risker och betalningar har överförts. Om köparen inte har avvecklat betalningen i den grad att ägandet, risken och kontrollen avseende fordran väsentligt har överförts redovisas sådana finansiella tillgångar i den konsoliderade balansräkningen i slutet av rapportperioden.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen

Räntebärande investeringar värderas till verkligt värde via resultaträkningen och omfattar lån och fordringar som inte är derivat och som har fasta eller fastställbara betalningar och som inte noteras på aktiva marknader. De uppstår när koncernen beviljar lån eller levererar produkter och tjänster direkt till en gäldenär. De redovisas bland långfristiga fordringar såvida deras löptid är över 12 månader på rapporteringsdagen. Fordringar med en löptid på under 12 månader klassificeras som kortfristiga fordringar.

Övriga investeringar omfattar Wärtsiläs investeringar i andra företag (både noterade och onoterade), och de klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen. Verkligt värde på noterade aktier är deras marknadsvärde. Vinster och förluster relaterade till värdering till verkligt värde, försäljning och nedskrivning av aktier som är föremål för operativa aktiviteter redovisas bland rörelseintäkter, medan vinster och förluster relaterade till värdering till verkligt värde, försäljning och nedskrivning av andra aktier redovisas bland finansiella intäkter och kostnader.

Kategorin omfattar också derivat som inte klassificeras som säkringsredovisning och som inte är finansiella garantiavtal, finansiella tillgångar som inte är derivat, likvida tillgångar samt övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, som finansiella tillgångar som innehas för handel.

Derivat redovisas i början enligt kostnad i balansräkningen och därefter enligt verkligt värde i slutet av varje rapportperiod. Realiserade och icke-realiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den period då de uppstått. Derivat som innehas för handel och finansiella tillgångar som förfaller inom 12 månader från slutet av den finansiella perioden upptas bland omsättningstillgångar. Finansiella tillgångar som inte är derivat upptas bland anläggningstillgångar, såvida koncernen inte har för avsikt att sälja dem inom 12 månader från rapporteringsdagen.

Kassa omfattar kontanter, banktillgodohavanden och motsvarande investeringar. Likvida tillgångar omfattar kortfristiga mycket likvida investeringar med små värdefluktuationer. Likvida tillgångar har en löptid på högst tre månader vid förvärvstidpunkten. Kreditkonton relaterade till koncernkonton upptas bland kortfristiga finansiella skulder.

Finansiella tillgångar till verkligt värde i övrigt totalresultat

Derivat redovisas till verkligt värde, och vinster och förluster relaterade till det verkliga värdet behandlas enligt syftet med derivaten. Resultateffekterna av förändringar i verkligt värde på derivat som ingår i säkringsredovisning och som är effektiva säkringsinstrument redovisas i överensstämmelse med den säkrade posten.

Derivat som ingår i säkringsredovisning klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde i övrigt totalresultat. När det gäller derivat som ingår i säkringsredovisning dokumenterar koncernen relationen mellan alla säkringsinstrument och säkrade tillgångar när säkringsarrangemang ingås samt riskhanteringsmål och tillämpade strategier. Genom denna process länkas säkringsinstrumentet till de relevanta tillgångarna och skulderna, de involverade affärstransaktionerna eller de bindande kontrakten. Koncernen dokumenterar också sina pågående bedömningar av säkringens effektivitet när det gäller sambandet mellan en förändring i derivatets värde och en förändring i värdet på de säkrade kassaflödena eller transaktionerna.

Finansiella skulder

Koncernens finansiella skulder klassificeras antingen som finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder klassificeras som kortfristiga förutom om koncernen har absolut rätt att flytta amorteringen av lånet minst 12 månader framåt från balansdagen. Finansiella skulder (eller en del av skulden) avskrivs inte från balansräkningen förrän skulden har slutat existera, det vill säga förrän de förpliktelser som anges i avtalet har fullgjorts eller upphävts eller giltigheten har gått ut.

Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Lån som koncernen har tagit redovisas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde som bestäms genom tillämpning av effektivräntemetoden. Upplupna räntekostnader redovisas i resultaträkningen under lånets löptid genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatavtal som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, redovisas som finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster och förluster som uppstår vid förändringar av derivatavtalens verkliga värde, redovisas i resultaträkningen under den period som de uppstår.

Derivatavtal och säkringsredovisning

Derivat redovisas till verkligt värde. Vinster och förluster relaterade till det verkliga värdet behandlas enligt syftet med derivaten. Resultateffekterna av förändringar i verkligt värde på derivat som ingår i säkringsredovisning och som är effektiva säkringsinstrument redovisas i överensstämmelse med den säkrade posten. Andelen av förändringen i verkligt värde uppskjuts till kassaflödesreserven genom OCI och redovisas som vinst eller förlust när den säkrade posten påverkar vinst eller förlust. Inverkan av ineffektiva säkringsinstrument redovisas omedelbart bland finansiella intäkter och kostnader.

När säkringsredovisning appliceras på en säkringstransaktion, dokumenterar koncernen förhållandet mellan risksäkringsinstrumentet och det risksäkrade intresset liksom målsättningen med riskhanteringen och den strategi som tillämpas. Genom denna process sammankopplas säkringsinstrumentet till respektive tillgångar och skulder, estimerade affärstransaktioner eller bindande avtal. Koncernen dokumenterar även kontinuerligt bedömningen av derivatinstrumentets effektivitet gällande förhållandet mellan förändringen i derivatinstrumentets verkliga värde och förändringen i värdet av de risksäkrade kassaflödena eller transaktionerna.

Säkringar av försäljning och inköp

Försäljning och inköp i utländsk valuta säkras med valutaterminer eller -optioner. På vissa valutaterminer tillämpas säkringsredovisning. Förändringen i verkligt värde för derivatavtal tecknade för att säkra kommande kassaflöden redovisas bland periodens övriga totalresultat och presenteras i fonden för verkligt värde i eget kapital i den mån säkringen är effektiv. I den mån säkringen är ineffektiv redovisas förändringar i verkligt värde i årets resultat. Den förändring i verkligt värde som uppstår på grund av ränteskillnaden redovisas i resultaträkningen. Upplupna säkringsvinster eller -förluster bland poster i värdeförändringsfonden resultatförs som korrigeringspost till försäljning eller rörelsekostnad under den period transaktionen från de förpliktelser eller estimat som risksäkringen avser resultatförs. Valutaterminer värderas till gällande terminskurser på balansdagen och valutaoptioner till marknadsvärden på balansdagen.

Säkring av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag

Wärtsilä bestämde att avsluta säkring av nettoinvesteringar i juni 2012. Fram till dess, redovisades förändringar i verkligt värde för ett säkringsinstrument, som är ett derivat, i övrigt totalresultat.

Derivat som inte fyller kraven för säkringsredovisning

För övriga derivatinstrument och derivatinstrument, som inte är kvalificerade för säkringsredovisning, redovisas förändringen i verkligt värde omedelbart i resultaträkningen bland finansiella poster. I denna grupp ingår till exempel räntesäkringar som koncernen ingått. Det verkliga värdet av ränteswapavtal beräknas genom att diskontera deras framtida kassaflöde till granskningstidpunkten.

Hierarki av verkligt värde

Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras enligt följande hierarki: instrument som noteras officiellt på en aktiv marknad (nivå 1), instrument för vilka det finns en annan direkt eller indirekt prisobservation än officiella noteringar (nivå 2) och instrument för vilka det inte finns ett observerat marknadspris (nivå 3). Till ovanstående hierarkier hör finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Avsättningar och ansvarsförbindelser

En avsättning redovisas om det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningar redovisas i balansräkningen, om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Sådana poster är t.ex. garantireserveringar, reserveringar för miljörisker, rättstvister, förutsedda förluster för pågående projekt och kostnader för omstruktureringar. Beloppet som redovisas som avsättningar motsvarar ledningens bästa uppskattning av de kostnader som kan tänkas krävas för att reglera förpliktelsen.

Som avsättning upptas beräknade framtida garantikostnader som hänför sig till levererade produkter. Garantireserveringens storlek baseras på erfarenheter från tidigare utfall av garantikostnader.

Avsättning för omstruktureringsutgifter görs när omstruktureringsplanen fastställts och implementeringen påbörjats eller berörd personal informerats om villkoren. Av planen ska framgå vilken verksamhet och personal som berörs och tidpunkt samt utgifter för genomförandet.

Ansvarsförbindelser är möjliga åtaganden som har uppstått för tidigare händelser, vilka inte fastställs före en händelse, som koncernen inte kunnat påverka, realiseras. Som ansvarsförbindelse klassificeras även en sådan förbindelse som sannolikt inte resulterar i skyldighet till betalning eller där beloppet inte tillförlitligt kan fastställas. Ansvarsförbindelserna specificeras i noterna.

Inkomstskatt

I resultaträkningen har som inkomstskatt bokförts skatter på koncernbolagens resultat för räkenskapsperioden enligt lokala skattebestämmelser, rättelser av skatter för tidigare räkenskapsperioder samt förändring i uppskjutna skatter. Inkomstskatter redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. I dessa fall redovisas även den hänförliga inkomstskatten i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Den uppskjutna skatteskulden eller -fordran beräknas på tillfälliga differenser mellan beskattning och boksluts värde på tillgångar och skulder, enligt skattesatsen för följande år som fastställts fram till balansdagen. Uppskjutna skatter redovisas i resultaträkningen ifall de inte är relaterade till transaktioner redovisade direkt i eget kapital och i övrigt totalresultat. I balansräkningen upptas den uppskjutna skatteskulden i sin helhet och en uppskjuten skattefordran till sitt beräknade sannolika belopp.

Dividend

Styrelsens förslag till dividend avdras från det utdelningsbara egna kapitalet efter att det fastställts av bolagsstämman.

Införande av nya och uppdaterade IFRS-standarder

År 2018 kommer koncernen att införa följande nya och ändrade standarder och tolkningar som utfärdats av IASB.

Nya IFRS 15 Intäktsredovisning (träder i kraft för räkenskapsår som börjar 1.1.2018): IFRS 15 är en ny modell med fem steg som tillämpas på intäkter från avtal med kunder. Den ersätter den gamla anvisningen för intäkter, inklusive IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Enligt IFRS 15 ska en enhet redovisa intäkter till ett belopp som motsvarar den ersättning som enheten väntas få i utbyte mot dessa varor eller tjänster. När den nya standarden tillämpas måste företaget bedöma om intäkterna kommer att redovisas med tiden eller vid en viss tidpunkt. Effekterna av rörliga ersättningar och pengarnas tidsvärde i samband med transaktionen måste bedömas.  Dessutom kräver IFRS 15 kvantitativa och kvalitativa upplysningar om företagets kontrakt med kunder, kontraktens prestationsskyldigheter och signifikanta bedömningar. Koncernen inför den nya standarden på den krävda dagen med hjälp av den kompletta retrospektiva metoden.

Inom produktleveranser, kortfristiga serviceavtal och kortfristiga projekt förväntar sig ledningen i allmänhet identifiera en prestationsskyldighet i ett kontrakt enligt den nya standarden, och intäkterna redovisas normalt vid en tidpunkt där kontrollen överförs.  

Inom långfristiga serviceavtal order och långfristiga projekt förväntar sig ledningen i allmänhet identifiera en prestationsskyldighet i ett kontrakt, och intäkterna redovisas vid en viss tidpunkt. När IFRS 15 tillämpas förändras metoden för intäktsredovisningen vid två affärslinjer, nämligen långfristiga service- och underhållsavtal samt entreprenadavtal relaterade till gasbaserade lösningar.

Inom långfristiga service- och underhållsavtal skapas kundvärdet med tiden under avtalsperioden. Metoden för intäktsredovisningen förändras från en outputmetod (färdigställandegrad enligt andelen presterade tjänster) till en inputmetod (färdigställandegrad enligt involverade kostnader). På grund av normala underhållsscheman kommer detta i allmänhet att leda till att intäkterna för ett avtal redovisas senare. Inom entreprenadavtal relaterade till gasbaserade lösningar baserar sig värdet främst på planering, försäljning och projekthantering, medan tillverkningen outsourcas i allmänhet. Metoden för intäktsredovisningen förändras från en outputmetod (färdigställandegrad enligt arbetets framskridande) till en inputmetod (färdigställandegrad enligt involverade kostnader).

De två affärslinjerna står tillsammans för ca 10–15% av koncernens omsättning beroende på året. Konsekvenserna för koncernens omsättning dämpas dock i hög grad av den breda portföljen av projekt och avtal i olika faser av livscykeln. Den totala omräkningseffekten på eget kapital är -10 miljoner euro.

Inom projekt har kontrakten i allmänhet klausuler om avtalsviten som tidigare redovisades som avsättningar för kostnader om deras sannolikhet var över 50%.  Avtalsviten behandlas som rörlig ersättning i IFRS 15 och bör estimeras när kontraktet börjar. Enligt analyser kommer detta att minska koncernens redovisade intäkter i viss grad, eftersom avtalsviten måste avdras från intäkterna enligt IFRS 15.

Tillägg till IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar* - Clarification and Measurement of Share-based Payment (träder i kraft för räkenskapsperioden som börjar 1.1.2018 eller därefter). Syftet med tilläggen är att eliminera den varierande klassificeringen och fastställandet av särskilda aktiebaserade transaktioner (redovisning av kontantavräknade aktiebaserade transaktioner som inkluderar prestationsvillkor, aktiebaserade betalningar där ersättningssättet beror på framtida händelser, aktiebaserade betalningar som betalas netto efter skatt och ändring av aktiebaserade transaktioner från kontantavräknade till aktieavräknade). Tilläggen har ingen inverkan på koncernbokslutet.

Tillägg till IFRS 4 Försäkringsavtal - Applying IFRS 9 Financial Instruments with IFRS 4 Insurance Contracts (träder i kraft för räkenskapsperioden som börjar 1.1.2018 eller därefter): Tilläggen hjälper försäkringsbolagen att avgöra om och hur de borde tillämpa IFRS 9 innan de tillämpar den kommande standarden för försäkringsavtal. Tilläggen har ingen inverkan på koncernbokslutet.

IFRIC 22: Transaktioner och förskott i utländsk valuta* (träder i kraft för räkenskapsår som börjar 1.1.2018 eller därefter). Tolkningen handlar om hur man ska fastställa datumet för transaktionen när man tillämpar standarden för transaktioner i utländsk valuta IAS 21. Syftet med anvisningen är att harmonisera praxis. Tolkningen har ingen inverkan på koncernbokslutet.

Den följande nya standarden som redan utfärdats av IASB kommer att införas 2018 eller senare beroende på ikraftträdandet.

Nya IFRS 16 Leasing (träder i kraft för räkenskapsperioden som börjar 1.1.2019 eller därefter): IFRS 16 förändrar redovisningen av operativ leasing genom att kräva att företag redovisar leasingtillgångar och leasingskulder i balansräkningen, ursprungligen värderade enligt nuvärdet av oundvikliga framtida leasingavgifter och att avskriva dessa tillgångar och räntan på leasingskulder i resultaträkningen under leasingperioden. Huruvida ett avtal omfattar leasing fastställs på basis av om kunden har rätt att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en tidsperiod.

När IFRS 16 tillämpas kommer andelen leasingavgifter, som för närvarande upptas i övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning, att överföras till nedskrivningar och avskrivningar samt ränteandelen till finansiella kostnader. Standarden kommer primärt att påverka bokföringen av koncernens operativa leasingkontrakt och öka balansomslutningen samt att leda till vissa förändringar i nyckeltal. På rapporteringsdagen uppgick koncernens icke uppsägningsbara operationella leasingkontrakt till 182 miljoner euro. Koncernen bedömer inverkan av IFRS 16.

För närvarande planerar koncernen inte att införa standarden innan det blir obligatoriskt.

* Har inte godkänts för tillämpning i EU 31.12.2017.

 

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Anteckningen

Skapa en anteckning?