Open navigation

Redovisningsprinciper för koncernredovisning

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Basinformation

Wärtsilä Oyj Abp är ett finländskt börsnoterat bolag grundat enligt finsk lagstiftning. Bolagets registrerade adress är Kolkajsgränden 2, 00180 Helsingfors. Wärtsilä Oyj Abp är Wärtsiläkoncernens moderbolag.

Wärtsilä är en världsledande leverantör av smarta teknologier och kompletta livscykellösningar för marin- och energimarknaderna. Med betoning på hållbar innovation, total verkningsgrad och dataanalys maximerar Wärtsilä både den miljömässiga och den ekonomiska prestandan för sina kunders fartyg och kraftverk.

År 2018 uppgick Wärtsiläs omsättning till 5,2 miljarder euro med cirka 19.000 anställda. Företaget har verksamhet på över 200 verksamhetsställen i över 80 länder runt om i världen. Wärtsiläs aktier är noterade på Nasdaq Helsinki.

Styrelsen för Wärtsilä Oyj Abp har vid sitt möte 30.1.2019 gett sitt godkännande för publicering av detta bokslut. Enligt Finlands aktiebolagslag har aktieägarna rätt att godkänna eller förkasta bokslutet på bolagsstämman som hålls efter att bokslutet har publicerats. Bolagsstämman kan även fatta beslut om att ändra bokslutet.

Grunderna för upprättandet av årsredovisningen

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU antagna internationella rapporteringsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS), varvid de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som var i kraft 31.12.2018 har tillämpats. Med internationella rapporteringsstandarder avses i Finlands bokföringslag och i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1606/2002 fastställda förfaranden, godkända standarder och tolkningar som kan tillämpas inom EU. Noterna till koncernbokslutet följer även den finska bokförings- och aktiebolagslagstiftningen.

Koncernbokslutet baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden med undantag av finansiella fordringar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, säkringsobjekt och aktierelaterade transaktioner, vilka värderas till verkligt värde. Siffrorna anges i miljoner euro utom noterna 30. Transaktioner med närkretsen och 32. Revisorernas arvoden och tjänster som anges i tusentals euro.

IFRS-tillägg

År 2018 införde koncernen följande nya och ändrade standarder som utfärdats av IASB.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och relaterade ändringar av standarden. Standarden är en ny modell med fem steg som tillämpas på intäkter från avtal med kunder. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när innehavet av en vara eller tjänst övertas av kunden. I enlighet med standard redovisas intäkterna när bestämmande inflytande överförs med tiden eller vid en tidpunkt. Koncernen har infört den nya standarden på den krävda dagen med hjälp av den kompletta retrospektiva metoden. Upplysningarna om intäkterna presenteras enligt den nya standarden.

Införande av IFRS 15 ledde till förändringar i intäktsredovisningen av långfristiga service- och underhållsavtal samt entreprenadavtal relaterade till olje- och gasverksamheten. Intäktsredovisningen av långfristiga service- och underhållsavtal förändrades från en outputmetod (färdigställandegrad enligt andelen presterade tjänster) till en inputmetod (färdigställandegrad enligt involverade kostnader). Inom entreprenadavtal relaterade till gasverksamheten ändrades metoden för intäktsredovisningen från en outputmetod (färdigställandegrad enligt arbetets framskridande) till en inputmetod (färdigställandegrad enligt involverade kostnader). Den totala omräkningseffekten på eget kapital var -13 miljoner euro. Omräkningseffekten på 2017 resultat per aktie var -0,04 EUR.

Eftersom koncernen har infört IFRS 15 med hjälp av den kompletta retrospektiva metoden, presenteras omräkningseffekten i tabellen nedan också för den ingående balansen för räkenskapsperioden 2017:

Balansräkning i sammandrag
Justerad Justerad
MEUR 1.1.2017 31.12.2017 31.12.2018
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar 1 434 1 577 1 747
Materiella tillgångar 405 349 324
Innehav i intresse- och samföretag 84 83 66
Övriga placeringar 15 13 16
Uppskjuten skattefordran 144 131 129
Övriga fordringar 38 132 86
Anläggningstillgångar totalt 2 119 2 285 2 369
Omsättningstillgångar
Varor i lager 1 042 1 051 1 165
Övriga fordringar 1 775 1 933 2 038
Likvida medel 472 379 487
Omsättningstillgångar totalt 3 289 3 363 3 690
Tillgångar totalt 5 408 5 648 6 059
Eget kapital
Aktiekapital 336 336 336
Övrigt eget kapital 1 936 2 016 2 082
Eget kapital som tillhör moderbolagets aktieägare 2 272 2 352 2 418
Innehav utan bestämmande inflytande 34 24 14
Eget kapital totalt 2 305 2 376 2 432
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder 520 517 748
Uppskjuten skatteskuld 93 102 99
Övriga skulder 270 270 245
Långfristiga skulder totalt 884 889 1 092
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder 108 102 74
Övriga skulder 2 111 2 281 2 461
Kortfristiga skulder totalt 2 219 2 383 2 535
Skulder totalt 3 103 3 272 3 627
Eget kapital och skulder totalt 5 408 5 648 6 059

Tillägg till IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar – Förtydligande och mätning av aktierelaterade ersättningar (tillämpas på räkenskapsperioder från och med 1.1.2018). Syftet med tilläggen är att eliminera den varierande klassificeringen och fastställandet av särskilda aktiebaserade transaktioner (redovisning av kontantavräknade aktiebaserade transaktioner som inkluderar prestationsvillkor, aktiebaserade betalningar där ersättningssättet beror på framtida händelser, aktiebaserade betalningar som betalas netto efter skatt och ändring av aktiebaserade transaktioner från kontantavräknade till aktieavräknade). Tilläggen hade ingen inverkan på koncernbokslutet.

Tillägg till IFRS 4 Försäkringsavtal – Tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument med IFRS 4 Försäkringsavtal (tillämpas på räkenskapsperioder från och med 1.1.2018): Tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument med IFRS 4. Tilläggen hjälper försäkringsbolagen att avgöra om och hur de borde tillämpa IFRS 9 innan de tillämpar den kommande standarden för försäkringsavtal. Tilläggen hade ingen inverkan på koncernbokslutet.

IFRIC 22 Transaktioner och förskott i utländsk valuta (träder i kraft för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2018 eller därefter). Tolkningen handlar om hur man ska fastställa datumet för transaktionen när man tillämpar standarden för transaktioner i utländsk valuta IAS 21. Syftet med anvisningen är att harmonisera praxis. Tolkningen hade ingen inverkan på koncernbokslutet.

Ledningens användning av uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av bokslut enligt IFRS förutsätter användning av ledningens bedömningar och antaganden som påverkar beloppet av tillgångar och skulder i balansräkningen, rapporteringen av villkorliga tillgångar samt intäkts- och kostnadsbeloppen. Även om dessa bedömningar och antaganden baserar sig på den bästa möjliga kunskap som ledningen har vid ifrågavarande tidpunkt kan det slutliga utfallet avvika från de i bokslutet beräknade värdena.

För Wärtsilä är de viktigaste bedömningarna, uppskattningarna och antagandena som ledningen har gjort hänförliga till intäktsredovisning, särskilt till uppskattningar av långsiktiga projekt och avtal, antaganden som används vid nedskrivningsprövning, värdering av räkenskaper fordringar och varulager, uppskattningar och antaganden som används i fastställda pensionsförpliktelser, redovisning av garantibestämmelser och avsättningar för juridiska ärenden och osäkra skattepositioner.

Bedömning av om det är sannolikt att ersättningen från avtal med kunder kommer att samlas in kräver bedömning och kan påverka tidpunkten och beloppet i intäktsredovisningen.

Intäkter från vissa projekt och långsiktiga avtal redovisas över tid enligt inputmetoden baserat på deras färdigställandegrad när vinsten för projektet eller avtalet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden och vinsten baseras på ledningens uppskattningar som kräver betydande bedömning av färdigställandegraden, samt kostnaderna och tiden för färdigställande. Dessa uppskattningar ses över regelbundet. Redovisade intäkter och kostnader justeras under projektets gång när antagandena om resultatet av hela projektet uppdateras. Förändringar i antaganden avser förändringar i projektets eller avtalets tidsschema, leveransomfång, teknik, kostnader och andra relevanta faktorer.

Fastställandet av om olika varor eller tjänster anses vara separata prestationsskyldigheter kräver bedömning och kan påverka tidpunkten och beloppet i intäktsredovisningen.

I projektavtal ingår vanligtvis inslag av rörlig ersättning. Vid varje rapporteringsdatum omvärderar ledningen transaktionspriset, vilket kräver avsevärd bedömning, eftersom det påverkar tidpunkten för intäktsredovisningen. I värderingen av kundfordringar ingår även uppskattningar som främst avser möjligheten att återkräva fordringar.

Avgörandet av om olika avtal med samma kund redovisas som ett avtal innebär bedömning, eftersom det kräver att vi bedömer om avtalen förhandlas tillsammans eller anknyter till varandra på något annat sätt. Tidpunkten och beloppet för intäktsredovisningen kan variera beroende på om två kontrakt redovisas separat eller som ett enda avtal.

Garantiavsättningar redovisas vid redovisning av intäkter. Avsättningen baseras på den samlade erfarenheten av den garantinivå som krävs för hantering av framtida och aktuella kostnadskrav. Produkter kan innehålla ny och komplex teknik som kan påverka garantiuppskattningar så att tidigare redovisade avsättningar inte alltid är tillräckliga.

Redovisning av rörelseförvärv kan kräva uppskattningar av de förvärvade tillgångarnas verkliga värde och förväntade belopp av realiserad villkorad ersättning. Dessutom bestäms återvinningsvärdet för alla kassagenererande enheter årligen, eller mer ofta om det finns indikationer på en nedskrivning, där dess nyttjandevärde bestäms. Värdet som används bestäms med hjälp av uppskattningar av framtida marknadsutveckling, såsom tillväxt och lönsamhet samt andra viktiga faktorer. De viktigaste faktorerna bakom sådana uppskattningar är ökningen i omsättningen på marknadsområdet, rörelsemarginalen, tillgångarnas nyttjandeperiod, framtida investeringsbehov och diskonteringsräntan. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka de förväntade framtida kassaflödena.

Koncernen är svarande i ett antal rättsprocesser som uppkommit i den ordinarie verksamheten. Avsättningar för rättsprocesser görs om det anses sannolikt att utfallet blir ofördelaktigt och förlusten kan fastställas med rimlig säkerhet. Det slutliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar.

Uppskattningar av skatteskulder och -fordringar avser främst det förväntade resultatet av pågående skatterevisioner och redovisning av uppskjuten skattefordran från skatteförluster.

Värderingen av förpliktelserna i de förmånsbestämda pensionssystemen baseras på försäkringsmatematiska antaganden gällande bland annat framtida löneförhöjningar, diskonteringsränta och avkastning på fonderade medel. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka värderingen av pensionsansvaret och pensionskostnaderna.

Konsolideringsprinciper

Dotterbolag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Wärtsilä Oyj Abp och samtliga dotterbolag som koncernen har bestämmande inflytande över. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är utsatt för, eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och har förmåga att påverka dessa intäkter genom sin förmåga att styra företagets verksamhet.

Förvärvade eller grundade dotterbolag konsolideras med hjälp av förvärvsmetoden, enligt vilken den överförda ersättningen och det förvärvade bolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Tidigare innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget värderas antingen till verkligt värde eller till värdet av den proportionella andelen av innehavet utan bestämmande inflytande av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Skillnaden mellan köpeskilling och köparens andel av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. I köpeskillingen ingår nu verkligt värde på alla innehav av andelar som förvärvaren tidigare innehade i den förvärvade verksamheten eller andra ägarintressen i den förvärvade verksamheten. Goodwill-värdena är föremål för åtminstone en årlig regelbunden bedömning av återvinningsvärdet. Anskaffningsutgiften omfattar eventuella överförda medel värderade till verkligt värde. Den överförda ersättningen omfattar inte affärsverksamhet som behandlas separat, utan dessa poster behandlas via resultaträkningen i anslutning till förvärvet. Utgifterna för förvärvet upptas som kostnader i resultaträkningen för de perioder under vilka utgifterna realiseras och tjänsterna anlitas, med undantag för utgifter som orsakats av emissioner av värdepapper i främmande eller eget kapital.

Eventuell villkorad ersättning (tilläggspris) relaterad till rörelseförvärv värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Den klassificeras antingen som skuld eller eget kapital. Villkorad ersättning som klassificeras som skuld värderas till verkligt värde den sista dagen i varje räkenskapsperiod och den därav följande förlusten eller vinsten redovisas via resultaträkningen. Villkorad ersättning som klassificeras som eget kapital omvärderas inte.

På förvärv gjorda före 1.1.2010 har de IFRS-standarder som gällde vid förvärvstidpunkten tillämpats.

Förvärvade dotterbolag ingår i koncernbokslutet från den dag koncernen har erhållit bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. Överlåtna dotterbolag ingår i koncernsbokslutet tills bestämmande inflytande i bolaget upphör. Koncerninterna transaktioner, vinstutdelning, fordringar och skulder samt icke-realiserade bidrag av interna transaktioner elimineras i sammanställningen av koncernbokslutet. Resultatandel hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande har i resultaträkningen avskilts från räkenskapsperiodens resultat, samt från totalresultatet. I koncernens balansräkning redovisas andelen innehav utan bestämmande inflytande av eget kapital som en egen post i eget kapital.

Intresse- och samföretag

Intresseföretag är alla enheter över vilka koncernen har betydande inflytande men inte kontroll eller gemensam kontroll. Detta är i allmänhet fallet när koncernen innehar mellan 20% och 50% av rösterna.

Ett samföretag är ett gemensamt arrangemang genom vilket de parter som utövar samkontroll över arrangemanget har rätt till samföretagets nettotillgångar. Samkontroll bygger på avtal.

Intresseföretag och samföretag ingår i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden från och med den tidpunkt då koncernens betydande inflytande eller gemensamma kontroll inleds fram till den dag då den upphör. Investeringar i intresseföretag redovisas initialt till anskaffningsvärde, och det redovisade värdet ökas eller minskas enligt koncernens andel av förändringar i intresseföretagets nettotillgångar efter förvärvstidpunkten. Koncernens andel av resultatet enligt ägarförhållandet i intresse- och samföretag redovisas separat i koncernens resultaträkning som en egen post före rörelseresultatet på raden Resultatandel i intresse- och samföretag. Wärtsiläs andel av intresse- och samföretagens poster i rapporten över totalresultatet redovisas bland posterna i koncernens rapport om övrigt totalresultat. Wärtsiläs andel av de upplupna egna kapitalet efter anskaffningstidpunkten ingår i koncernens eget kapital. Om koncernens andel av intresse- och samföretagens förlust överstiger anskaffningskostnaden för respektive bolag skrivs det redovisade värdet ned till noll. Överskjutande förluster redovisas endast om koncernen förbundit sig att ansvara för intresse- och samföretagens förpliktelser.

De ackumulerade kursdifferenser som uppkommer vid konsolidering av intresseföretag och samföretag, vilka redovisas i eget kapital, redovisas i resultaträkningen som en del av vinsten eller förlusten när ägarförändring sker.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder relaterade till avvecklade verksamheter skall klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning om dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. För att uppfylla detta krav måste det vara mycket sannolikt att försäljningen kommer att ske, tillgången måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och endast underkastad sådana villkor som är normala och sedvanliga vid försäljning av sådana tillgångar. Ytterligare måste beslutet om en plan för försäljning av tillgången ha fattats på en behörig nivå i företagsledningen och en fullbordad försäljning förväntas kunna bli redovisad inom ett år från klassificeringstidpunkten.

Före tillgångens (eller avyttringsgruppens) första klassificering som att den innehas för försäljning ska det redovisade värdet för tillgången bestämmas i enlighet med tillämpliga standarder. Från och med klassificeringsdatumet skall anläggningstillgången värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Samtidigt upphör avskrivningarna på dessa anläggningstillgångar.

En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och utgör en självständig väsentlig rörelsegren eller en verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område, ingår i en enda samordnad plan för att avyttra en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område eller är ett dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresälja. Resultatet från avvecklade verksamheter redovisas separat i den konsoliderade resultaträkningen och jämförelseperiodens siffror har justerats i enlighet med detta. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning visas som egna poster i balansräkningen. Jämförelseperiodens siffror i balansräkningen har inte justerats.

Omräkning av transaktioner i utländsk valuta

Siffror som beskriver resultat och finansiell ställning för koncernens enheter anges i den valuta som är varje enhets huvudsakliga redovisningsvaluta baserad på dess primära ekonomiska omgivning. Koncernbokslutet redovisas i euro, som är Wärtsilä Oyj Abp:s redovisnings- och presentationsvaluta.

Utländska dotterbolag

I koncernbokslutet omräknas de utländska dotterbolagens resultaträkningar och posterna i övrigt totalresultat till euro enligt kvartalsvisa medelkurser. Omräkningen av balansräkningens poster till euro görs enligt valutakurserna på balansdagen. Omräkningen av rapporteringsperiodens resultat och posterna i övrigt totalresultat till olika kurser i resultaträkningen och balansen leder till omräkningsdifferenser, vilka redovisas i eget kapital och förändringen redovisas i övrigt totalresultat. Omräkningsdifferenser vid eliminering av anskaffningsvärdet för utländska dotterbolag och omräkningen av poster i eget kapital som uppstått efter anskaffningstidpunkten redovisas bland posterna i övrigt totalresultat och som en separat post i eget kapital. Goodwill från förvärv av utländska dotterbolag och justeringar av bokföringsvärdet på de utländska bolagens tillgångar och skulder vid värdering till verkligt värde vid anskaffningstidpunkten, behandlas som tillgångar och skulder i de utländska bolagen och omräknas till euro till balansdagens kurs. När ett utländskt dotterbolag avyttras redovisas de ackumulerade valutakursdifferenser som noterats i det egna kapitalet hänförligt till dotterföretaget i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller -förlusten.

Transaktioner och tillgodohavanden i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Balansräkningens fordringar och skulder vid bokslutstidpunkten värderas till balansdagens kurser. Valutakursdifferenser som hänförs till operativa poster redovisas på respektive rad i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Valutakursdifferenser som hänför sig till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i resultaträkningen förutom valutakursdifferenser för långfristiga lån som hör till koncernens nettoinvestering i ett dotterbolag. Dessa redovisas bland periodens övriga totalresultat och rapporteras i omräkningsdifferens i eget kapital.

Omsättning och intäktsföring

Intäkter redovisas netto efter indirekta skatter, påföljder och rabatter. Intäkter redovisas när kontrollen över varorna eller tjänsterna överförs till kunden så att detta motsvarar de intäkter som koncernen förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor eller tjänster. Transaktionspriset kan omfatta variabla överväganden såsom påföljder, likviderade skadestånd och resultatbonusar. Intäkter som redovisas vid rapporteringsdagen motsvarar fördelen med den tjänst som tillhandahålls av Wärtsilä för kunden.

Intäkterna från avtalen med kunderna härrör från fyra huvudsakliga intäktstyper.

Försäljningen består av försäljning av reservdelar och standardutrustning där intäkterna redovisas vid den tidpunkt då kontrollen över produkterna överförs till kunden, i allmänhet vid leveransen. Produktförsäljningskontrakt innehåller huvudsakligen en prestationsskyldighet. 

Intäkter av typen varor och tjänster involverar kortsiktiga fältservicearbeten, som inkluderar leverans av en kombination av service och utrustning. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls. Kontrakt av typen varor och tjänster innehåller huvudsakligen en prestationsskyldighet. 

Projekten består av kortsiktiga och långsiktiga projekt. Beroende på avtalsvillkoren och längden på projektet redovisas projektet vid en tidpunkt eller över tiden. Intäkter relaterade till långfristiga projekt, såsom entreprenadavtal om gaslösningar, projekt för integrerade lösningar, fartygsdesign och energilösningar redovisas över tiden. Intäkter för skräddarsydd utrustning redovisas vid en tidpunkt. Projektkontrakt utgörs huvudsakligen av en prestationsskyldighet men kan under vissa omständigheter innehålla flera prestationsskyldigheter inom marinverksamhet när ett kontrakt kan innehålla flera leveransenheter.

Långfristiga avtal omfattar långfristiga drifts- och underhållsavtal där intäkterna redovisas över tiden. Kontraktet som ingår i den här typen av intäkter innehåller huvudsakligen en prestationsskyldighet per installation.

Kontrakt med kunder omfattar ofta garantier enligt Wärtsiläs allmänna villkor, som betraktas som en del av löftet till kunden. Utökade garantier eller garantier som köps som option identifieras som separata prestationsskyldigheter.

Intäkter som redovisas över tiden mäts i enlighet med den inputmetod (färdigställandegrad som baserar sig på realiserade kostnader) när utfallet av kontraktet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. När utfallet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt redovisas kostnaderna under samma räkenskapsperiod som de uppkommer, men intäkterna bokförs endast i den mån som företaget erhåller ett belopp som motsvarar de faktiska kostnaderna. Eventuella förluster kostnadsförs omedelbart. Om intäkten för varor och tjänster redovisas vid en tidpunkt, görs det när kontrollen överförs till kunden. Överföring av kontroll baserar sig huvudsakligen på överföring av risker och fördelar enligt leveransvillkor.

Om det finns flera kontrakt med samma kund under ungefär samma tid, utvärderas kombinationen av kontrakten. I allmänhet har Wärtsilä inga kombinerade kontrakt.

Koncernen tillämpar den praktiska ändamålsenliga åtgärden enligt IFRS 15,63 avseende väsentliga finansieringskomponenter som uppstår genom avtal med kunder. Om intervallet mellan de betalningar som anges i avtalet och motsvarande överlämnande av den utlovade varan eller tjänsten till kunden är ett år eller mindre, görs ingen justering för effekten av en eventuell betydande finansieringskomponent. Wärtsilä har inga kundkontrakt som skulle ha betydande finansieringskomponenter som inte omfattas av praktiska ändamålsenliga åtgärder.

Koncernen tillämpar också den praktiska ändamålsenliga åtgärd som anges i IFRS 15,94 enligt vilken ett företag kan redovisa de inkrementella kostnaderna för att erhålla ett kontrakt som en kostnad när de uppkommer om avskrivningstiden för tillgången som företaget skulle ha erkänt är ett år eller mindre. Wärtsilä har inte ådragit sig några kostnader för att erhålla ett kontrakt som ska redovisas som tillgång.

Anställningsförmåner

Pensioner och övriga långfristiga ersättningar till anställda

Pensionsarrangemang

Koncernbolagen i olika länder har olika pensionssystem, som baserar sig på lokala förhållanden och praxis. Dessa pensionssystem klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Fasta ersättningar till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen för den redovisningsperiod till vilken de hänför sig. Koncernen har varken rättslig eller faktisk skyldighet att betala tilläggsavgifter ifall mottagaren av betalningarna inte klarar av att betala ifrågavarande pensioner. Alla arrangemang som inte uppfyller dessa krav är förmånsbestämda planer.

Förmånsbestämda planer finansieras genom inbetalningar till pensionsfonder eller pensionsförsäkringsbolag. Förmånsbestämda planer kan vara ofinansierade, helt finansierade eller delvis finansierade. Nuvärdet av de förmånsbestämda planernas förpliktelser är fastställt per plan på basen av aktuarie metoden, den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Tillgångar som hör till förmånsbestämda pensionsplaner värderas till verkligt värde vid slutet av räkenskapsperioden.

Försäkringsmatematiska vinster och förluster samt andra omvärderingar redovisas genast i rapporten över totalresultatet. Som kostnader avseende tjänstgöring under perioden redovisas nuvärdet av posten förmåner till anställda, vilka förvärvats under året. Räntekostnaden som uppstår från förmånsbestämda pensionsplaner baserar sig på diskonteringsräntan som använts i värderingen. Kostnader avseende tjänstgöring rapporteras som förmåner till anställda och räntekostnader som finansiella kostnader. Beräkningen av förmånsbestämda pensionsplaner utförs av kvalificerade aktuarier.

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

Utöver förmånsbestämda planer, har Wärtsilä andra långfristiga ersättningar till anställda och de redovisas separat från förmånsbestämda pensionsplaner. På samma sätt som redovisningen för förmånsbestämda pensionsplaner, redovisar koncernen för alla övriga långfristiga ersättningar till anställda en skuld för förpliktelsen till verkligt värde. Förändringar i övriga långfristiga förmåner till anställda redovisas i koncernens resultaträkning.

Aktiebaserade ersättningar

Bolagets bonusprogram, som är bundet till utvecklingen av bolagets aktiekurs under en angiven tidsperiod, redovisas till det verkliga värdet på aktien på rapporteringsdagen i resultaträkningen enligt bonusprogrammets löptid. Bonusen har en översta gräns. När ett bonusprogram löper ut och kraven uppfylls betalas bonusen kontant.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Goodwill

Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets nettotillgångar samt eventualförpliktelser värderade till verkligt värde vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Hela köpeskillingen, inklusive eventuell tidigare andel i den förvärvade verksamheten, värderas till verkligt värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Forskningskostnader upptas som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de uppkommit. Utvecklingskostnader aktiveras om det tillförlitligt kan antas att utvecklingsprojektet genererar framtida ekonomiska fördelar för koncernen och uppfyller fastställda kriterier, inklusive kommersiell och teknisk realiserbarhet. Dessa projekt gäller utveckling av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller produktionsprocesser. Tidigare kostnadsförda utvecklingskostnader kan inte aktiveras senare.

De aktiverade utvecklingskostnaderna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Aktiverade utvecklingskostnader samt utgifter för investeringar i byggnader, maskiner och anläggningar avskrivs systematiskt under den ekonomiska livslängden, som är 5–10 år. Redovisningen av avskrivningarna börjar då tillgången är färdig att tas i bruk. En bedömning utförs årligen för immateriella tillgångar som inte ännu är färdiga att tas i bruk, för att identifiera möjliga nedskrivningsbehov. Erhållna subventioner för forskning och utveckling redovisas bland övriga intäkter. Subventioner relaterade till aktiverade utvecklingskostnader nettas med anskaffningsutgifter.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen till ursprungligt anskaffningsvärde i sådana fall där anskaffningsvärdet pålitligt kan fastställas och det är sannolikt att den förväntade ekonomiska nyttan av tillgången tillfaller företaget. Wärtsiläs övriga immateriella tillgångar är patent, licensrättigheter, programvara, kundrelationer och övriga immateriella rättigheter som kan överlåtas till tredje part. De värderas till anskaffningsvärde, med undantag för de immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten av ett bolag som vid anskaffningstidpunkten värderas till verkligt värde. Anskaffningsvärdet består av köpeskillingen och alla kostnader som direkt uppstår för att få tillgången färdig för planerat användningsändamål.

Övriga immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den uppskattade nyttjandeperioden. Tidsbestämda rättigheter avskrivs under avtalsperioden. De immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten för ett bolag avskrivs under deras leveranstid eller den uppskattade nyttjandeperioden.

Riktlinjer för de planenliga avskrivningarna är:

  • Programvara 3–7 år
  • Utvecklingskostnader 5–10 år
  • Övriga immateriella tillgångar 5–20 år.

Den uppskattade nyttjandeperioden och restvärdena omprövas åtminstone i slutet av varje räkenskapsperiod. Ifall nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare uppskattningar ändras avskrivningsperioden. Immateriella tillgångar som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning avskrivs inte.

Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av immateriella tillgångar redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

Materiella tillgångar

Koncernbolagens anskaffade anläggningstillgångar värderas till anskaffningsutgiften minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Anskaffningsutgiften innehåller de kostnader som uppstått för att skaffa ifrågavarande tillgång. Erhållna subventioner redovisas som minskning av anskaffningsvärdet. Förvärvade dotterbolags anläggningstillgångar värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. De kostnader för främmande kapital som uppstått vid anskaffning, byggande eller framställning av en tillgång som uppfyller kraven, aktiveras som en del av anskaffningsvärdet. En tillgång som uppfyller kraven, är en tillgång som kräver en lång färdigställandetid för sitt planerade användningsändamål. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader under den räkenskapsperiod de har uppstått.

Utgifter som uppstår senare inkluderas i bokvärdet för materiella anläggningstillgångar endast om det är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan av tillgången kommer koncernen till godo och om anskaffningsutgiften för tillgången kan fastställas tillförlitligt. Utgifter för regelbundet återkommande stora och grundliga inspektioner eller underhållsarbeten behandlas som investeringar och redovisas som avskrivningar under nyttjandeperioden. Sedvanliga underhålls- och reparationskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.

 De planenliga avskrivningarna bygger på följande ekonomiska livslängder:

  • Byggnader 10–40 år
  • Maskiner och inventarier 5–20 år
  • Övriga materiella tillgångar 3–10 år.

Avskrivningar kostnadsförs linjärt över tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod. Markområden avskrivs inte, för de anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Den uppskattade nyttjandeperioden och restvärdena omprövas åtminstone i slutet av varje räkenskapsperiod. Ifall nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare uppskattningar ändras avskrivningsperioden. Anläggningstillgångar som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning avskrivs inte.

Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av anläggningstillgångar redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

Nedskrivning av immateriella och materiella tillgångar

Tillgångarnas balansvärden granskas regelbundet för att reda ut om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om det finns indikationer på nedskrivningsbehov uppskattas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill uppskattas återvinningsvärdet minst en gång varje år, oavsett om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. För att fastställa nedskrivningsbehov delas koncernens tillgångar in i kassagenererande enheter, som i det stora hela är oberoende av andra enheter och vars kassaflöden kan separeras och till en stor grad är oberoende av andra motsvarande enheters kassaflöden.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar aktuella marknadsbedömningar av pengarnas tidsvärde och de risker som är hänförliga till tillgången eller den kassagenererande enheten.

En nedskrivning redovisas omedelbart i övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. I samband med att en nedskrivning redovisas bedöms även den ekonomiska livslängden på nytt för tillgången i fråga. När det gäller andra tillgångar än goodwill kan en nedskrivning återföras ifall det har skett förändringar i de uppskattningar och bedömningar som användes vid fastställandet av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den mån tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha fastställts efter avskrivning, om ingen nedskrivning hade redovisats. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Fastställande av verkligt värde av tillgångar som anskaffats genom rörelseförvärv

I betydande rörelseförvärv har koncernen anlitat rådgivare för bedömningen av de materiella och immateriella tillgångarnas verkliga värden. Vad gäller materiella tillgångar har jämförelser gjorts med marknadspriserna på motsvarande tillgångar med beaktande av värdenedgången till följd av de anskaffade tillgångarnas ålder, slitage och andra motsvarande faktorer. Det verkliga värdet av immateriella tillgångar fastställs genom att uppskatta framtida kassaflöden i anslutning till tillgångarna. Teknologi, kundrelationer och varumärken är normalt inkluderade i de förvärvade identifierbara immateriella tillgångarna.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som inte används i koncernens operativa verksamhet men som förväntas ge antingen hyresintäkter eller värdestegring. Förvaltningsfastigheterna redovisas på egen rad i balansräkningen som långfristiga placeringar och värderas till anskaffningsutgift minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av förvaltningsfastigheter redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

Leasing

Hyres- och leasingavtal för anläggningstillgångar där ekonomiska risker och fördelar förknippade med ägandet överförts till koncernen, klassificeras som finansiell leasing. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing redovisas som anläggningstillgångar till ett belopp som motsvarar det lägre av deras verkliga värde och diskonterat nuvärde av minimileaseavgiften beroende på vilkendera av dessa som är lägre. Leasingförpliktelsen redovisas som räntebärande skulder och räntedelen upptas som räntekostnad i resultaträkningen under leasingperioden. Tillgångar anskaffade genom finansiell leasing avskrivs enligt de principer som gäller för koncernens motsvarande anläggningstillgångar, antingen på basis av tillgångens uppskattade nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilkendera som är kortare.

Hyres- och leasingavtal där väsentliga risker och fördelar i anslutning till ägandet inte överförts till koncernen klassificeras som operationell leasing. Hyresbetalningarna enligt operationell leasing kostnadsförs på linjär basis över leasingperioden.

Varor i lager

Lager värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet innefattar förutom de direkta tillverkningskostnaderna även en del av de indirekta kostnaderna för anskaffning och tillverkning. Vid värderingen används i huvudsak vägt medelpris.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar klassificeras vid första redovisningstillfället som senare mätta enligt följande kategorier: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar klassificeras på basis av deras kassaflödeskaraktär och den operativa modell som de hanteras med och bokas på valutadag.

Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde

Koncernens finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde inkluderar kundfordringar, övriga fordringar och investeringar i företagscertifikat som redovisas till det förväntade försäljningsvärdet, vilket är det ursprungliga fakturerade beloppet minus ett beräknat värderingsavdrag för nedskrivningsbehov. Koncernen bedömer en eventuell ökning i kreditrisken för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde i slutet av varje rapportperiod. Metoden tillämpas om kreditrisken har ökat avsevärt. Kreditförluster estimeras till belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster vid rapporteringstidpunkten, om kreditrisken inte har ökat avsevärt.

När det gäller kundfordringar och fordringar från intäktsredovisning enligt metoden för färdigställandegrad används en förenklad metod och kreditförlusterna värderas enligt de förväntade kreditförlusterna under löptiden. Fordringar från intäktsredovisning enligt metoden för färdigställandegrad borde täckas med förskottsbetalningar från kunderna, vilket innebär att redovisning av kreditförluster på basis av förväntade förluster främst består av kundfordringar. Exempel på händelser som leder till nedskrivning är allvarliga finansiella problem hos en gäldenär, sannolik konkurs eller andra finansiella arrangemang.

Koncernen kan sälja kundfordringar på fortlöpande basis eller separat till andra finansinstitut. Finansiella tillgångar som säljs på detta sätt dras av från kundfordringarna i koncernens balansräkning när köparen betalat tillgångarna, efter att alla väsentliga risker och betalningar har överförts. Om köparen inte har avvecklat betalningen i den grad att ägandet, risken och kontrollen avseende fordran väsentligt har överförts redovisas sådana finansiella tillgångar i den konsoliderade balansräkningen i slutet av rapportperioden.

Likvida medel består av kontanta medel, banktillgodohavanden och andra kortfristiga investeringar i likvida medel. Kassa och banktillgodohavanden redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Övriga kortfristiga investeringar värderas huvudsakligen till verkligt värde med undantag för företagscertifikat som redovisas till upplupet anskaffningspris. Kreditkonton relaterade till koncernkonton upptas bland kortfristiga finansiella skulder.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen inkluderar räntebärande investeringar, derivat som inte ingår i säkringsredovisning, övriga finansiella investeringar och kassa.

Räntebärande investeringar värderas till verkligt värde via resultaträkningen och omfattar lån och fordringar som inte är derivat och som har fasta eller fastställbara betalningar och som inte noteras på aktiva marknader. De uppstår när koncernen beviljar lån eller levererar produkter och tjänster direkt till en gäldenär. De redovisas bland långfristiga fordringar såvida deras löptid är över 12 månader på rapporteringsdagen. Fordringar med en löptid på under 12 månader klassificeras som kortfristiga fordringar.

Övriga finansiella investeringar omfattar Wärtsiläs investeringar i andra företag (både noterade och onoterade), och de klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen. Verkligt värde på noterade aktier är deras marknadsvärde. Vinster och förluster relaterade till värdering till verkligt värde, försäljning och nedskrivning av aktier som är föremål för operativa aktiviteter redovisas bland rörelseintäkter, medan vinster och förluster relaterade till värdering till verkligt värde, försäljning och nedskrivning av andra aktier redovisas bland finansiella intäkter och kostnader.

Kategorin omfattar också derivat som inte klassificeras som säkringsredovisning och som inte är finansiella garantiavtal, finansiella tillgångar som inte är derivat, likvida tillgångar samt övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, som är finansiella tillgångar som innehas för handel.

Derivat redovisas i början enligt kostnad i balansräkningen och därefter enligt verkligt värde i slutet av varje rapportperiod. Realiserade och icke-realiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den period då de uppstått. Derivat som innehas för handel och finansiella tillgångar som förfaller inom 12 månader från slutet av den finansiella perioden upptas bland omsättningstillgångar. Finansiella tillgångar som inte är derivat upptas bland anläggningstillgångar, såvida koncernen inte har för avsikt att sälja dem inom 12 månader från rapporteringsdagen.

Med undantag för företagscertifikat som redovisas till upplupet anskaffningspris redovisas övriga kortfristiga investeringar till verkligt värde. Dessa omfattar kortfristiga mycket likvida investeringar med små värdefluktuationer. Övriga kortfristiga likvida investeringar har en löptid på högst tre månader vid förvärvstidpunkten.

Finansiella tillgångar till verkligt värde i övrigt totalresultat

Derivat som ingår i säkringsredovisning klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde i övrigt totalresultat.

Derivat redovisas till verkligt värde, och vinster och förluster relaterade till det verkliga värdet behandlas enligt syftet med derivaten. Resultateffekterna av förändringar i verkligt värde på derivat som ingår i säkringsredovisning och som är effektiva säkringsinstrument redovisas i överensstämmelse med den säkrade posten.

Derivat som ingår i säkringsredovisning klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde i övrigt totalresultat. När det gäller derivat som ingår i säkringsredovisning dokumenterar koncernen relationen mellan alla säkringsinstrument och säkrade tillgångar när säkringsarrangemang ingås samt riskhanteringsmål och tillämpade strategier. Genom denna process länkas säkringsinstrumentet till de relevanta tillgångarna och skulderna, de involverade affärstransaktionerna eller de bindande kontrakten. Koncernen dokumenterar också sina pågående bedömningar av säkringens effektivitet när det gäller sambandet mellan en förändring i derivatets värde och en förändring i värdet på de säkrade kassaflödena eller transaktionerna.

Finansiella skulder

Koncernens finansiella skulder redovisas inledningsvis och klassificeras antingen som finansiella skulder som redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller finansiella skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder klassificeras som kortfristiga förutom om koncernen har absolut rätt att flytta amorteringen av lånet minst 12 månader framåt från balansdagen. Finansiella skulder (eller en del av skulden) avskrivs inte från balansräkningen förrän skulden har slutat existera, det vill säga förrän de förpliktelser som anges i avtalet har fullgjorts eller upphävts eller giltigheten har gått ut.

Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella skulder som redovisas till upplupet anskaffningsvärde inkluderar leverantörsskulder och övriga fordringar, lån och upplåning.

Lån som koncernen har tagit redovisas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde som bestäms genom tillämpning av effektivräntemetoden. Upplupna räntekostnader redovisas i resultaträkningen under lånets löptid genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatavtal som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, redovisas som finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster och förluster som uppstår vid förändringar av derivatavtalens verkliga värde, redovisas i resultaträkningen under den period som de uppstår.

Derivatavtal och säkringsredovisning

Derivat redovisas till verkligt värde. Vinster och förluster relaterade till det verkliga värdet behandlas enligt syftet med derivaten. Resultateffekterna av förändringar i verkligt värde på derivat som ingår i säkringsredovisning och som är effektiva säkringsinstrument redovisas i överensstämmelse med den säkrade posten. Andelen av förändringen i verkligt värde uppskjuts till kassaflödesreserven genom OCI och redovisas som vinst eller förlust när den säkrade posten påverkar vinst eller förlust. Inverkan av ineffektiva säkringsinstrument redovisas omedelbart bland finansiella intäkter och kostnader.

När säkringsredovisning appliceras på en säkringstransaktion, dokumenterar koncernen förhållandet mellan risksäkringsinstrumentet och det risksäkrade intresset liksom målsättningen med riskhanteringen och den strategi som tillämpas. Genom denna process sammankopplas säkringsinstrumentet till respektive tillgångar och skulder, estimerade affärstransaktioner eller bindande avtal. Koncernen dokumenterar även kontinuerligt bedömningen av derivatinstrumentets effektivitet gällande förhållandet mellan förändringen i derivatinstrumentets verkliga värde och förändringen i värdet av de risksäkrade kassaflödena eller transaktionerna.

Säkringar av försäljning och inköp

Försäljning och inköp i utländsk valuta säkras med valutaterminer eller -optioner. På vissa valutaterminer tillämpas säkringsredovisning. Förändringen i verkligt värde för derivatavtal tecknade för att säkra kommande kassaflöden redovisas bland periodens övriga totalresultat och presenteras i fonden för verkligt värde i eget kapital i den mån säkringen är effektiv. Den ineffektiva delen redovisas omedelbart i de finansiella posterna i resultaträkningen för räkenskapsperioden. Den förändring i verkligt värde som uppstår på grund av ränteskillnaden redovisas i resultaträkningen. Upplupna säkringsvinster eller -förluster bland poster i värdeförändringsfonden resultatförs som korrigeringspost till försäljning eller rörelsekostnad under den period transaktionen från de förpliktelser eller estimat som risksäkringen avser resultatförs. Valutaterminer värderas till gällande terminskurser på balansdagen och valutaoptioner till marknadsvärden på balansdagen.

Säkring av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag

Wärtsilä bestämde att avsluta säkring av nettoinvesteringar i juni 2012. Fram till dess redovisades förändringar i verkligt värde för ett säkringsinstrument, som är ett derivat, i övrigt totalresultat.

Derivat som inte fyller kraven för säkringsredovisning

För övriga derivatinstrument och derivatinstrument, som inte är kvalificerade för säkringsredovisning, redovisas förändringen i verkligt värde omedelbart i resultaträkningen bland finansiella poster. I denna grupp ingår till exempel räntesäkringar som koncernen ingått. Det verkliga värdet av ränteswapavtal beräknas genom att diskontera deras framtida kassaflöde till granskningstidpunkten.

Hierarki av verkligt värde

Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras enligt följande hierarki: instrument som noteras officiellt på en aktiv marknad (nivå 1), instrument för vilka det finns en annan direkt eller indirekt prisobservation än officiella noteringar (nivå 2) och instrument för vilka det inte finns ett observerat marknadspris (nivå 3). Till ovanstående hierarkier hör finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Kontraktssaldon

Kontraktssaldon består av kundrelaterade tillgångar och skulder.

När kontrollen över varor eller tjänster överförs till en kund innan kunden betalar vederlaget, redovisas fordran som kontraktstillgång. Kontraktstillgången representerar rätten till framtida vederlag.

När kunden betalar vederlag i förskott eller vederlaget ska erläggas innan den avtalsenliga prestationsskyldigheten överförs, redovisas det belopp som erhållits i förskott som kontraktsansvar. Kontraktsansvar redovisas som intäkt när koncernen presterar enligt avtalet.

Avsättningar och ansvarsförbindelser

En avsättning redovisas om det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningar redovisas i balansräkningen, om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Sådana poster är till exempel garantireserveringar, reserveringar för miljörisker, rättstvister, förutsedda förluster för pågående projekt och kostnader för omstruktureringar. Beloppet som redovisas som avsättningar motsvarar ledningens bästa uppskattning av de kostnader som kan tänkas krävas för att reglera förpliktelsen.

Som avsättning upptas beräknade framtida garantikostnader som hänför sig till levererade produkter. Garantireserveringens storlek baseras på erfarenheter från tidigare utfall av garantikostnader.

Avsättning för omstruktureringsutgifter görs när omstruktureringsplanen fastställts och implementeringen påbörjats eller berörd personal informerats om villkoren. Av planen ska framgå vilken verksamhet och personal som berörs och tidpunkt samt utgifter för genomförandet.

Ansvarsförbindelser är möjliga åtaganden som har uppstått för tidigare händelser, vilka inte fastställs före en händelse, som koncernen inte kunnat påverka, realiseras. Som ansvarsförbindelse klassificeras även en sådan förbindelse som sannolikt inte resulterar i skyldighet till betalning eller där beloppet inte tillförlitligt kan fastställas. Ansvarsförbindelserna specificeras i noterna.

Inkomstskatt

I resultaträkningen har som inkomstskatt bokförts skatter på koncernbolagens resultat för räkenskapsperioden enligt lokala skattebestämmelser, rättelser av skatter för tidigare räkenskapsperioder samt förändring i uppskjutna skatter. Inkomstskatter redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. I dessa fall redovisas även den hänförliga inkomstskatten i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Den uppskjutna skatteskulden eller -fordran beräknas på tillfälliga differenser mellan beskattning och boksluts värde på tillgångar och skulder, enligt skattesatsen för följande år som fastställts fram till balansdagen. Uppskjutna skatter redovisas i resultaträkningen ifall de inte är relaterade till transaktioner redovisade direkt i eget kapital och i övrigt totalresultat. I balansräkningen upptas den uppskjutna skatteskulden i sin helhet och en uppskjuten skattefordran upptas till sitt beräknade sannolika belopp.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det är lagligt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och -skulderna hänför sig till inkomstskatter som tas ut av samma skatt, samma skattemyndighet eller olika beskattningsbara enheter, om det finns en avsikt att reglera saldona på nettobasis. 

Dividend

Styrelsens förslag till dividend avdras från det utdelningsbara egna kapitalet efter att det fastställts av bolagsstämman.

Införande av nya och uppdaterade IFRS-standarder

År 2019 kommer koncernen att införa följande nya och ändrade standarder och tolkningar som utfärdats av IASB.

Nya IFRS 16 Leasingavtal (gäller för räkenskapsperioder som börjar från och med den 1 januari 2019): IFRS 16 avser definition, redovisning och värdering av leasingavtal och noter relaterade till leasing. Standarden ersätter IAS 17 Leasingavtal. 

IFRS 16 förändrar redovisningen av operativ leasing genom att kräva att företag redovisar leasingtillgångar och leasingskulder i balansräkningen, ursprungligen värderade enligt nuvärdet av oundvikliga framtida leasingavgifter och att avskriva dessa tillgångar och räntan på leasingskulder i resultaträkningen under leasingperioden. Huruvida ett avtal omfattar leasing fastställs på basis av om kunden har rätt att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en tidsperiod.

När IFRS 16 tillämpas kommer andelen leasingavgifter, som för närvarande upptas i övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning, att överföras till nedskrivningar och avskrivningar samt ränteandelen till finansiella kostnader. Standarden kommer primärt att påverka bokföringen av koncernens operativa leasingkontrakt och öka balansomslutningen samt att leda till vissa förändringar i nyckeltal. På rapporteringsdagen uppgick koncernens operationella leasingkontrakt till 266 miljoner euro, se not 29. Säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga ansvar. Baserat på koncernens uppskattning uppgår nettonuvärdet av den aktiverade leasingskulden till 212 miljoner euro enligt följande beräkning:

MEUR
Nominellt belopp av hyror enligt leasingavtal 31.12.2018 284
Variabla leasingavgifter -23
Restvärde -3
Kortfristiga leasingtillgångar samt leasingtillgångar med lågt värde -15
Leasingavtal, som Wärtsilä förbundit sig till, men som inte ännu inletts -3
Nominellt belopp av leasingskulder 1.1.2019 240
Nuvärde 212

Koncernen kommer att tillämpa de två tillgängliga undantagen som avser antingen kortfristiga kontrakt där leasingperioden är 12 månader eller mindre, eller tillgångar med lågt värde som kostnadsförs under övriga rörelsekostnader. Koncernen kommer att tillämpa den ändrade metoden i övergången.

Tillägg till IAS 28 Långfristiga innehav i intresseföretag och samföretag* (träder i kraft för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2019). I tilläggen klargörs att IFRS 9 finansiella instrument tillämpas på redovisning av långfristiga innehav i ett intresse- eller samföretag som kapitalandelsmetoden inte tillämpas på. Tilläggen har ingen inverkan på koncernbokslutet.

Tillägg till IAS 19 Ändring, reducering eller reglering av plan* (träder i kraft för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2019 eller senare). Ändringen klargör redovisningen när en plan ändras, reduceras eller regleras under en rapporteringsperiod. I tillägget anges att när en plan ändras, reduceras eller regleras under den årliga rapporteringsperioden, måste ett företag använda uppdaterade antaganden för att fastställa aktuella servicekostnader och nettoränta. Tolkningen skulle påverka koncernredovisningen i händelse av reduceringar eller regleringar.

Tillägg till IFRS 9 Förskottsbetalning med negativ ersättning (gäller för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2019 eller senare). Förskottsbetalning med negativ kompensation förändrar de befintliga kraven i IFRS 9 avseende uppsägningsrätt för att möjliggöra värdering till upplupet anskaffningsvärde (eller, beroende på affärsmodellen, till verkligt värde via övrigt totalresultat) även i fall av negativa kompensationsbetalningar. Utan tillägget skulle dessa finansiella tillgångar mätas och redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Tilläggen har ingen inverkan på koncernbokslutet.

IFRIC 23 Redovisning av osäkerheter i inkomstskatter (träder i kraft för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2019 eller senare). Tolkningen tar upp redovisningen av inkomstskatter när skattemässiga behandling medför osäkerhet som påverkar tillämpningen av IAS 12. Nyckelfrågan är om skattemyndigheten kommer att acceptera den valda skattemässiga behandlingen. När man beaktar detta är antagandet att skattemyndigheterna kommer att ha full kännedom om all relevant information vid bedömningen av den föreslagna skattebehandlingen. Tolkningen har ingen väsentlig inverkan på koncernbokslutet.

Årliga förbättringar av IFRS 2015-2017 cykel*: De årliga förbättringarna omfattar mindre ändringar av fyra standarder. Ändringarna väntas inte medföra några konsekvenser för koncernbokslutet.  

Koncernen förväntar sig att efter 2019 anta följande nya standarder och ändringar av befintliga standarder som redan utfärdats av IASB.

IFRS 17 Försäkringsavtal* (träder i kraft för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2021): IFRS 17 gäller alla typer av försäkringsavtal (direkt försäkring och återförsäkring) oavsett vilken typ av företag som utfärdar dem, samt vissa garantier och finansiella instrument med diskretionärt deltagande. Det övergripande målet är en konsekvent redovisningsmodell för försäkringsavtal. Inverkan av den nya standarden på koncernbokslutet utvärderas som bäst.

* Har inte ännu godkänts för tillämpning i EU 31.12.2018.

Intern överföring av serviceaktiviteter

Wärtsilä har beslutat att överföra vissa serviceaktiviteter från affärsområdet Marine Solutions till Services den 1.1.2018. Syftet är att stärka utvecklingen av dessa aktiviteter. Jämförelseperioderna för 2017 har justerats därefter. Till följd av detta har omsättning på 177 miljoner euro, orderingång på 190 miljoner euro och orderstock på 49 miljoner euro överförts från Marine Solutions till Services för räkenskapsperioden 2017. Denna överföring har ingen inverkan på koncernens totala siffror.

 

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Anteckningen

Skapa en anteckning?