Navigation
Open navigation

Redovisningsprinciper för koncernredovisning

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Basinformation

Wärtsilä Oyj Abp är ett finländskt börsnoterat bolag grundat enligt finsk lagstiftning. Bolagets registrerade adress är Kolkajsgränden 2, 00180 Helsingfors. Wärtsilä Oyj Abp är Wärtsiläkoncernens moderbolag.

Wärtsilä är en världsledande leverantör av smarta teknologier och kompletta livscykellösningar för marin- och energimarknaderna. Med betoning på hållbar innovation, total verkningsgrad och dataanalys maximerar Wärtsilä både den miljömässiga och den ekonomiska prestandan för sina kunders fartyg och kraftverk.

År 2019 uppgick Wärtsiläs nettoomsättning till 5,2 miljarder euro med cirka 19.110 anställda. Företaget har verksamhet på över 200 verksamhetsställen i över 80 länder runt om i världen. Wärtsiläs aktier är noterade på Nasdaq Helsinki.

Styrelsen för Wärtsilä Oyj Abp har vid sitt möte 29.1.2020 gett sitt godkännande för publicering av detta bokslut. Enligt Finlands aktiebolagslag har aktieägarna rätt att godkänna eller förkasta bokslutet på bolagsstämman som hålls efter att bokslutet har publicerats. Bolagsstämman kan även fatta beslut om att ändra bokslutet.

 

Grunderna för upprättandet av årsredovisningen

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU antagna internationella rapporteringsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS), varvid de IAS- och IFRS-standarder samt SIC- och IFRIC-tolkningar som var i kraft 31.12.2019 har tillämpats. Med internationella rapporteringsstandarder avses i Finlands bokföringslag och i enlighet med EU:s förordning (EG) nr 1606/2002 fastställda förfaranden, godkända standarder och tolkningar som kan tillämpas inom EU. Noterna till koncernbokslutet följer även den finska bokförings- och aktiebolagslagstiftningen.

Redovisningen baserar sig på ursprungliga anskaffningsvärden. Undantagen utgörs av finansiella fordringar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, tillgångar och skulder relaterade till pensionsplaner, säkringsobjekt samt penning- och aktierelaterade transaktioner, vilka värderas till verkligt värde. Siffrorna är miljontals euro utom noterna 32. Transaktioner med närkretsen och 34. Revisorernas arvoden och tjänster, som presenteras i tusental euro.

 

IFRS-tillägg

År 2019 införde koncernen följande nya och ändrade standarder samt tolkning som utfärdats av IASB.

IFRS 16 Leasingavtal (gäller för räkenskapsperioder som börjar den 1.1.2019 eller därefter) avser definition, redovisning och värdering av leasingavtal och noter relaterade till leasing. Standarden ersätter IAS 17 Leasingavtal.

De finansiella leasingavtal som redovisats och kapitaliserats enligt IAS 17 före räkenskapsperioden 2019 klassificeras som nyttjanderättstillgångar och motsvarande leasingskuld har redovisats. Leasinggivarnas redovisning liknar IAS 17, leasinggivarna fortsätter att klassificera leasingavtal som finansiell eller operativ leasing.

IFRS 16 introducerar en leasingredovisningsmodell för leasingtagare via balansräkningen. Enligt IFRS 16 är företagen skyldiga att redovisa nyttjanderättstillgångar och leasingskulder i balansräkningen. Dessa värderas inledningsvis till nuvärdet av oundvikliga framtida leasingavgifter. Nyttjanderättstillgångarna avskrivs och räntorna på leasingskulder redovisas via resultaträkningen över leasingperioden. Utgående ifrån kundens rätt att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en viss tidsperiod görs bedömingen om ett kontrakt anses innefatta ett leasingavtal. Undantag avseende redovisning av leasingavtal gäller kortfristiga leasingavtal med en leasingperiod på 12 månader eller mindre samt leasingavtal av lågt värde.

Wärtsiläkoncernens nyttjanderättstillgångar består främst av leasingavtal för kontorslokaler samt maskiner och inventarier. Utgående från de tillämpade redovisningsprinciperna, redovisar koncernen leasingavtalen som leasingskulder och nyttjanderättstillgångar i sin balansräkning. Leasingavgifter redovisas som återbetalning av skulder och därtill hörande räntekostnader. Leasingbetalningarna redovisas i finansieringens kassaflöde och den ränta som hänför sig till leasing redovisas i rörelseverksamhetens kassaflöde. Leasingbetalningar relaterade till kortfristiga leasingavtal, avtal av lågt värde och variabla avgifter redovisas i rörelseverksamhetens kassaflöde.

Koncernen tillämpade den modifierade metoden i övergången. Koncernen tillämpar de två tillgängliga undantagen, som hänför sig till antingen kortfristiga kontrakt, där leasingperioden är 12 månader eller mindre, eller tillgångar med lågt värde. Dessa kostnadsförs under övriga rörelsekostnader. Enligt koncernens beräkning uppgår nettonuvärdet av den aktiverade leasingskulden till 212 miljoner euro enligt följande beräkning:

MEUR
Nominellt belopp av hyror enligt leasingavtal 31.12.2018 284
Variabla leasingavgifter -23
Restvärde -3
Kortfristiga leasingtillgångar samt leasingtillgångar med lågt värde -15
Leasingavtal, som Wärtsilä förbundit sig till, men som inte ännu inletts -3
Nominellt belopp av leasingskulder 1.1.2019 240
Nuvärde 212

Den nominella leasingskulden värderas i början till nuvärdet av leasingbetalningarna. Leasingbetalningarna utesluter variabla element. Variabla leasingavgifter som inte ingår i den initiala värderingen av leasingskulden redovisas direkt i resultaträkningen. Leasingperioden är den icke uppsägningsbara leasingperioden samt perioden som omfattas av en option att förlänga eller möjlighet att säga upp avtalet, ifall leasingtagaren är rimligen säker på att utnyttja förlängningsoptionen. Vid fastställande av leasingperioden för artificiellt kortfristiga leasingavtal med icke fastställda villkor använder ledningen sitt omdöme, som baserar sig på realistiska estimat. Vid övergången diskonterades leasingbetalningarna med koncernens inkrementella låneränta. De inkrementella låneräntor som används är summan av relevanta interbankräntor och genomsnittlig marginal för koncernens låneportfölj och dessa är valutaspecifika.

Koncernen redovisade i övergången nyttjanderättstillgångar till ett värde av 213 miljoner euro, långfristiga leasingskulder till ett värde av 169 miljoner euro och kortfristiga leasingskulder till ett värde av 43 miljoner euro. Minskningen av leasingkostnaderna under 2019 till följd av aktiveringen av leasingavtal uppgick till 54 miljoner euro och ökningen i räntekostnaderna uppgick till 5 miljoner euro. Den totala avskrivningskostnaden för räkenskapsperioden 2019 i resultaträkningen ökade med 49 miljoner euro på grund av avskrivningar på nyttjanderättstillgångar. Jämförelsetalen har inte justerats.

Balansräkning i sammandrag
MEUR 31.12.2018 IFRS 16
justering
1.1.2019
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar 1 747 1 747
Materiella tillgångar 324 -2 321
Nyttjanderättstillgångar 215 215
Innehav i intresse- och samföretag 66 66
Övriga placeringar 16 16
Uppskjuten skattefordran 129 129
Övriga fordringar 86 86
Anläggningstillgångar totalt 2 369 213 2 581
Omsättningstillgångar
Varor i lager 1 165 1 165
Övriga fordringar 2 038 2 038
Likvida medel 487 487
Omsättningstillgångar totalt 3 690 -1 3 690
Tillgångar totalt 6 059 212 6 271
Eget kapital
Aktiekapital 336 336
Övrigt eget kapital 2 082 2 082
Eget kapital som tillhör moderbolagets aktieägare 2 418 2 418
Innehav utan bestämmande inflytande 14 14
Eget kapital totalt 2 432 2 432
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder 748 169 917
Uppskjuten skatteskuld 99 99
Övriga skulder 245 245
Långfristiga skulder totalt 1 092 169 1 261
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder 74 43 117
Övriga skulder 2 461 2 461
Kortfristiga skulder totalt 2 535 43 2 578
Skulder totalt 3 627 212 3 839
Eget kapital och skulder totalt 6 059 212 6 271

Tillägg till IAS 28: Långfristiga innehav i intresseföretag och samföretag (gäller för räkenskapsperioder som börjar den 1.1.2019 eller därefter). I tilläggen klargörs att IFRS 9 finansiella instrument tillämpas på redovisning av långfristiga innehav i ett intresse- eller samföretag som kapitalandelsmetoden inte tillämpas på. Tilläggen har ingen inverkan på koncernbokslutet.

Tillägg till IAS 19: Ändring, reducering eller reglering av plan (gäller för räkenskapsår som börjar den 1.1.2019 eller därefter). Tillägget klargör redovisningen när en plan ändras, reduceras eller regleras under en rapporteringsperiod. I tillägget anges att när en plan ändras, reduceras eller regleras under den årliga rapporteringsperioden, måste ett företag använda uppdaterade antaganden för att fastställa aktuella servicekostnader och nettoränta. Tillägget har ingen materiall inverkan på koncernbokslutet.

Tillägg till IFRS 9: Förskottsbetalning med negativ ersättning (gäller för räkenskapsperioder som börjar den 1.1.2019 eller därefter). Förskottsbetalning med negativ kompensation förändrar de befintliga kraven i IFRS 9 avseende uppsägningsrätt för att möjliggöra värdering till upplupet anskaffningsvärde (eller, beroende på affärsmodellen, till verkligt värde via övrigt totalresultat) även i fall av negativa kompensationsbetalningar. Utan tilläggen skulle dessa finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Tilläggen har ingen inverkan på koncernbokslutet.

IFRIC 23 Redovisning av osäkerheter i inkomstskatter (gäller för räkenskapsperioder som börjar den 1.1.2019 eller därefter). Tolkningen tar upp redovisningen av inkomstskatter när den skattemässiga behandlingen medför osäkerhet som påverkar tillämpningen av IAS 12. Nyckelfrågan är om skattemyndigheten kommer att acceptera den valda skattemässiga behandlingen. När man beaktar detta är antagandet att skattemyndigheterna kommer att ha full kännedom om all relevant information vid bedömningen av den föreslagna skattebehandlingen. Tolkningen har ingen väsentlig inverkan på koncernbokslutet.

Årliga förbättringar av IFRS-standarder 2015-2017: De årliga förbättringarna omfattar mindre ändringar av fyra standarder. Ändringarna har inte medfört några konsekvenser för koncernbokslutet.

 

Ledningens användning av uppskattningar och bedömningar

Upprättandet av bokslut enligt IFRS förutsätter användning av ledningens bedömningar och antaganden som påverkar beloppet av tillgångar och skulder i balansräkningen, rapporteringen av villkorliga tillgångar samt intäkts- och kostnadsbeloppen. Även om dessa bedömningar och antaganden baserar sig på den bästa möjliga kunskap som ledningen har vid ifrågavarande tidpunkt kan det slutliga utfallet avvika från de i bokslutet beräknade värdena.

För Wärtsilä är de viktigaste bedömningarna, uppskattningarna och antagandena som ledningen har gjort hänförliga till intäktsredovisning, särskilt till uppskattningar av långsiktiga projekt och avtal, antaganden som används vid nedskrivningsprövning, värdering av kundfordringar och varulager,  bedömningar som används för att fastställa längden på leasingvillkor, uppskattningar och antaganden som används i fastställda pensionsförpliktelser, redovisning av garantiavsättningar och avsättningar för juridiska ärenden och osäkra skattepositioner. Dessutom kan redovisningen av rörelseförvärv kräva betydande bedömningar av ledningen.

Bedömning av om det är sannolikt att ersättningen från avtal med kunder kommer att erhållas kräver bedömning och kan påverka tidpunkten och beloppet i intäktsredovisningen.

Intäkter från vissa projekt och långsiktiga avtal redovisas över tid enligt inputmetoden när vinsten för projektet eller avtalet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Framskridandet och lönsamheten baseras på ledningens uppskattningar som kräver betydande bedömning av färdigställandegraden, samt kostnaderna och tiden för färdigställande. Dessa uppskattningar ses över regelbundet. Redovisade intäkter och kostnader justeras under projektets gång när antagandena om resultatet av hela projektet uppdateras. Förändringar i antaganden avser förändringar i projektets eller avtalets tidsschema, leveransomfång, teknik, kostnader och andra relevanta faktorer.

Fastställandet av om olika varor eller tjänster anses vara separata prestationsskyldigheter kräver bedömning och kan påverka tidpunkten och beloppet i intäktsredovisningen.

I projektavtal ingår vanligtvis inslag av rörlig ersättning. Vid varje rapporteringsdatum omvärderar ledningen transaktionspriset, vilket kräver avsevärd bedömning, eftersom det påverkar tidpunkten för intäktsredovisningen. I värderingen av kundfordringar ingår även uppskattningar som främst avser möjligheten att återkräva fordringar.

Avgörandet av om olika avtal med samma kund redovisas som ett avtal innebär bedömning, eftersom det kräver att vi bedömer om avtalen förhandlas tillsammans eller anknyter till varandra på något annat sätt. Tidpunkten och beloppet för intäktsredovisningen kan variera beroende på om två kontrakt redovisas separat eller som ett enda avtal.

Garantiavsättningar redovisas vid redovisning av intäkter. Avsättningen baseras på den samlade erfarenheten av den garantinivå som krävs för hantering av framtida och aktuella kostnadskrav. Produkter kan innehålla ny och komplex teknik som kan påverka garantiuppskattningar så att tidigare redovisade avsättningar inte alltid är tillräckliga.

Redovisning av rörelseförvärv kan kräva uppskattningar av de förvärvade tillgångarnas verkliga värde och förväntade belopp av realiserad villkorad ersättning. Dessutom bestäms återvinningsvärdet för alla kassagenererande enheter årligen, eller mer ofta om det finns indikationer på en nedskrivning, där dess nyttjandevärde bestäms. Värdet som används bestäms med hjälp av uppskattningar av framtida marknadsutveckling, såsom tillväxt och lönsamhet samt andra viktiga faktorer. De viktigaste faktorerna bakom sådana uppskattningar är ökningen i omsättningen på marknadsområdet, rörelsemarginalen, tillgångarnas nyttjandeperiod, framtida investeringsbehov och diskonteringsräntan. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka de förväntade framtida kassaflödena.

Koncernen är svarande i ett antal rättsprocesser som uppkommit i den ordinarie verksamheten. Avsättningar för rättsprocesser görs om det anses sannolikt att utfallet blir ofördelaktigt och förlusten kan fastställas med rimlig säkerhet. Det slutliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar.

Uppskattningar av skatteskulder och -fordringar avser främst det förväntade resultatet av pågående skatterevisioner och redovisning av uppskjuten skattefordran från skatteförluster. Uppskjutna skattefordringar på outnyttjade skatteavdrag och andra tillfälliga skillnader redovisas i den grad som det är sannolikt att skattepliktig vinst är tillgänglig.

Värderingen av förpliktelserna i de förmånsbestämda pensionssystemen baseras på försäkringsmatematiska antaganden gällande bland annat framtida löneförhöjningar, diskonteringsränta och avkastning på fonderade medel. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka värderingen av pensionsansvaret och pensionskostnaderna.

 

Konsolideringsprinciper

Dotterbolag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Wärtsilä Oyj Abp och samtliga dotterbolag i vilka koncernen utövar bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är utsatt för, eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och har förmåga att påverka dessa intäkter genom sin förmåga att styra företagets verksamhet. När koncernen har mindre än majoriteten av rösterna eller liknande rättigheter i ett företag, beaktar koncernen alla relevanta fakta och omständigheter vid bedömningen av om den har makt över en enhet, inklusive avtalsarrangemang, och rösträtt och potentiella röstningsrättigheter. Koncernen bedömer huruvida den kontrollerar en enhet om fakta och omständigheter tyder på att det finns förändringar i kontrollen.

Rörelseförvärv

Förvärvade eller grundade dotterbolag konsolideras med hjälp av förvärvsmetoden, enligt vilken den överförda ersättningen och det förvärvade bolagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Vid förvärv av ytterligare andelar, där koncernen redan utövar bestämmande inflytande, värderas minoritetsintresset antingen till verkligt värde eller till proportionerligt innehav utan bestämmande inflytande av de identifierbara nettotillgångarna. Skillnaden mellan köpeskilling och köparens andel av det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Goodwillvärdena är föremål för åtminstone en årlig regelbunden bedömning av återvinningsvärdet. Anskaffningsutgiften omfattar eventuella överförda medel värderade till verkligt värde. Den överförda ersättningen omfattar inte affärsverksamhet som behandlas separat, utan dessa poster behandlas via resultaträkningen i anslutning till förvärvet. Transaktionskostnader redovisas under samma räkenskapsperiod som de uppstår, med undantag för kostnader som härrör från emitterade skuld- eller egetkapitalinstrument.

Förvärvade dotterbolag ingår i koncernbokslutet från den dag koncernen har erhållit bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget. Överlåtna dotterbolag ingår i koncernbokslutet tills bestämmande inflytande i bolaget upphör. Koncerninterna transaktioner, vinstutdelning, fordringar och skulder samt icke-realiserade bidrag av interna transaktioner elimineras i sammanställningen av koncernbokslutet. Resultatandel hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande har i resultaträkningen avskilts från räkenskapsperiodens resultat, samt från totalresultatet. I koncernens balansräkning redovisas andelen innehav utan bestämmande inflytande av eget kapital som en egen post i eget kapital.

Eventuell villkorad ersättning (tilläggspris) relaterad till rörelseförvärv värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Den klassificeras antingen som skuld eller eget kapital. Villkorad ersättning som klassificeras som skuld värderas till verkligt värde den sista dagen i varje räkenskapsperiod och den därav följande förlusten eller vinsten redovisas via resultaträkningen. Villkorad ersättning som klassificeras som eget kapital omvärderas inte.

Den finansiella informationen från dotterbolag i länder med hyperinflation justeras enligt IAS 29, när effekten av hyperinflationen bedöms vara väsentlig för koncernredovisningen.

Intresse- och samföretag

Intresseföretag är alla enheter över vilka koncernen har betydande inflytande men inte kontroll eller gemensam kontroll. Detta är i allmänhet fallet när koncernen innehar mellan 20% och 50% av rösterna.

Ett samföretag är ett gemensamt arrangemang genom vilket de parter som utövar samkontroll över arrangemanget har rätt till samföretagets nettotillgångar. Samkontroll bygger på avtal.

Intresseföretag och samföretag ingår i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden från och med den tidpunkt då koncernens betydande inflytande eller gemensamma kontroll inleds fram till den dag då den upphör. Investeringar i intresseföretag redovisas initialt till anskaffningsvärde, och det redovisade värdet ökas eller minskas enligt koncernens andel av förändringar i intresseföretagets nettotillgångar efter förvärvstidpunkten. Koncernens andel av resultatet enligt ägarförhållandet i intresse- och samföretag redovisas separat i koncernens resultaträkning som en egen post före rörelseresultatet på raden Resultatandel i intresse- och samföretag. Wärtsiläs andel av intresse- och samföretagens poster i rapporten över totalresultatet redovisas bland posterna i koncernens rapport om övrigt totalresultat. Wärtsiläs andel av de upplupna egna kapitalet efter anskaffningstidpunkten ingår i koncernens eget kapital. Om koncernens andel av intresse- och samföretagens förlust överstiger anskaffningskostnaden för respektive bolag skrivs det redovisade värdet ned till noll. Överskjutande förluster redovisas endast om koncernen förbundit sig att ansvara för intresse- och samföretagens förpliktelser.

De ackumulerade kursdifferenser som uppkommer vid konsolidering av intresseföretag och samföretag, vilka redovisas i eget kapital, redovisas i resultaträkningen som en del av vinsten eller förlusten när ägarförändringar sker.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Anläggningstillgångar samt tillgångar och skulder relaterade till avvecklade verksamheter ska klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning om dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. För att uppfylla detta krav måste det vara mycket sannolikt att försäljningen kommer att ske, tillgången måste vara tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och endast underkastad sådana villkor som är normala och sedvanliga vid försäljning av sådana tillgångar. Ytterligare måste beslutet om en plan för försäljning av tillgången ha fattats på en behörig nivå i företagsledningen och en fullbordad försäljning förväntas kunna bli redovisad inom ett år från klassificeringstidpunkten.

Före tillgångens (eller avyttringsgruppens) första klassificering som innehav för försäljning ska det redovisade värdet av tillgången bestämmas i enlighet med tillämpliga standarder. Från och med klassificeringsdatumet ska anläggningstillgången värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Samtidigt upphör avskrivningarna på dessa anläggningstillgångar. En avvecklad verksamhet är en del av ett företag som antingen har avyttrats eller är klassificerad som innehav för försäljning och som utgör en självständig väsentlig rörelsegren eller en verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område, ingår i en enda samordnad plan för att avyttra en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet som bedrivs inom ett geografiskt område eller är ett dotterbolag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresälja.

Resultatet från avvecklade verksamheter redovisas separat i den konsoliderade resultaträkningen och jämförelseperiodens siffror har justerats i enlighet med detta. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning visas som egna poster i balansräkningen. Jämförelseperiodens siffror i balansräkningen har inte justerats.

Omräkning av transaktioner i utländsk valuta

Siffror som beskriver resultat och finansiell ställning för koncernens enheter anges i den valuta som är varje enhets huvudsakliga redovisningsvaluta baserad på dess primära ekonomiska omgivning. Koncernbokslutet redovisas i euro, som är Wärtsilä Oyj Abp:s redovisnings- och presentationsvaluta.

Utländska dotterbolag

I koncernbokslutet omräknas de utländska dotterbolagens resultaträkningar och posterna i övrigt totalresultat till euro enligt kvartalsvisa medelkurser. Omräkningen av balansräkningens poster till euro görs enligt valutakurserna på balansdagen. Omräkningen av rapporteringsperiodens resultat och posterna i övrigt totalresultat med olika kurser i resultat- och balansräkningen leder till omräkningsdifferenser, vilka redovisas i eget kapital och förändringen redovisas i övrigt totalresultat. Omräkningsdifferenser vid eliminering av anskaffningsvärdet för utländska dotterbolag och omräkningen av poster i eget kapital som uppstått efter anskaffningstidpunkten redovisas bland posterna i övrigt totalresultat och som en separat post i eget kapital. Goodwill från förvärv av utländska dotterbolag och justeringar av bokföringsvärdet på de utländska bolagens tillgångar och skulder vid värdering till verkligt värde vid anskaffningstidpunkten, behandlas som tillgångar och skulder i de utländska bolagen och omräknas till euro till balansdagens kurs. När ett utländskt dotterbolag avyttras redovisas de ackumulerade valutakursdifferenser som noterats i det egna kapitalet hänförligt till dotterföretaget i resultaträkningen som en del av försäljningsvinsten eller -förlusten.

Transaktioner och tillgodohavanden i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta bokförs till transaktionsdagens kurs. Balansräkningens fordringar och skulder vid bokslutstidpunkten värderas till balansdagens kurser. Valutakursdifferenser som hänförs till operativa poster redovisas på respektive rad i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Valutakursdifferenser som hänför sig till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland finansiella poster i resultaträkningen förutom valutakursdifferenser för långfristiga lån som hör till koncernens nettoinvestering i ett dotterbolag. Dessa redovisas bland periodens övriga totalresultat och rapporteras i omräkningsdifferens i eget kapital.

 

Omsättning och intäktsföring

Intäkter redovisas netto efter indirekta skatter, påföljder och rabatter. Intäkter redovisas när kontrollen över varorna eller tjänsterna överförs till kunden så att detta motsvarar de intäkter som koncernen förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor eller tjänster. Transaktionspriset kan omfatta variabla överväganden såsom påföljder, resultatbonusar och rabatter. Intäkter som redovisas vid rapporteringsdagen motsvarar fördelen med den tjänst som tillhandahålls av Wärtsilä för kunden.

Intäkterna från avtalen med kunderna härrör från fyra huvudsakliga intäktstyper. Alla dessa intäktstyper finns med i bägge rapporteringssegmenten Wärtsilä Marine Business och Wärtsilä Energy Business.

Försäljningen består av försäljning av reservdelar och standardutrustning där intäkterna redovisas vid den tidpunkt då kontrollen över produkterna överförs till kunden, i allmänhet vid leveransen. Produktförsäljningskontrakt innehåller huvudsakligen en prestationsskyldighet. 

Intäkter av typen varor och tjänster involverar kortsiktiga fältservicearbeten, som inkluderar leverans av en kombination av service och utrustning. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls. Kontrakt av typen varor och tjänster innehåller huvudsakligen en prestationsskyldighet.  

Projekten består av kortsiktiga och långsiktiga projekt. Beroende på avtalsvillkoren och längden på projektet redovisas projektet vid en tidpunkt eller över tiden. Intäkter relaterade till Marines långfristiga projekt, såsom entreprenadavtal om gaslösningar, projekt för integrerade lösningar, fartygsdesign och energilösningar redovisas över tiden. Intäkter för projekt för skräddarsydd utrustning redovisas vid en tidpunkt för både Marine och Energy Business. Projektkontrakt utgörs huvudsakligen av en prestationsskyldighet men kan under vissa omständigheter innehålla flera prestationsskyldigheter inom marinverksamhet när ett kontrakt kan innehålla flera leveransenheter.

Långfristiga avtal omfattar långfristiga drifts- och underhållsavtal där intäkterna redovisas över tiden. Kontraktet som ingår i den här typen av intäkter innehåller huvudsakligen en prestationsskyldighet per installation.

Kontrakt med kunder omfattar ofta garantier enligt Wärtsiläs allmänna villkor, som betraktas som en del av löftet till kunden. Utökade garantier eller garantier som köps som option identifieras som separata prestationsskyldigheter.

Intäkter som redovisas över tiden mäts i enlighet med den inputmetod (framåtskridande som baserar sig på realiserade kostnader) när utfallet av kontraktet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. När utfallet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt redovisas kostnaderna under samma räkenskapsperiod som de uppkommer, men intäkterna bokförs endast i den mån som företaget erhåller ett belopp som motsvarar de faktiska kostnaderna. Eventuella förluster kostnadsförs omedelbart. Om intäkten för varor och tjänster redovisas vid en tidpunkt, görs det när kontrollen överförs till kunden. Överföring av kontroll baserar sig huvudsakligen på överföring av risker och fördelar enligt leveransvillkor.

Om det finns flera kontrakt med samma kund under ungefär samma tid, utvärderas kombinationen av kontrakten.

Koncernen tillämpar den praktiska ändamålsenliga åtgärden enligt IFRS 15.63 avseende väsentliga finansieringskomponenter som uppstår genom avtal med kunder. Om intervallet mellan de betalningar som anges i avtalet och motsvarande överlämnande av den utlovade varan eller tjänsten till kunden är ett år eller mindre, görs ingen justering för effekten av en eventuell betydande finansieringskomponent.

Koncernen tillämpar också den praktiska ändamålsenliga åtgärd som anges i IFRS 15.94 enligt vilken ett företag kan redovisa de inkrementella kostnaderna för att erhålla ett kontrakt som en kostnad när de uppkommer om avskrivningstiden för tillgången som företaget skulle ha erkänt är en år eller mindre. Wärtsilä har inte ådragit sig några kostnader för att erhålla ett kontrakt som ska redovisas som tillgång.

 

Anställningsförmåner

Pensioner och övriga långfristiga ersättningar till anställda

Pensionsarrangemang

Koncernbolagen i olika länder har olika pensionssystem, som baserar sig på lokala förhållanden och praxis. Dessa pensionssystem klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Fasta ersättningar till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i resultaträkningen för den redovisningsperiod till vilken de hänför sig. Koncernen har varken rättslig eller faktisk skyldighet att betala tilläggsavgifter ifall mottagaren av betalningarna inte klarar av att betala ifrågavarande pensioner. Alla arrangemang som inte uppfyller dessa krav är förmånsbestämda planer.

Förmånsbestämda planer finansieras genom inbetalningar till pensionsfonder eller pensionsförsäkringsbolag. Förmånsbestämda planer kan vara ofinansierade, helt finansierade eller delvis finansierade. Nuvärdet av de förmånsbestämda planernas förpliktelser fastställs per plan på basen av aktuariemetoden, den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit Method). Tillgångar som hör till förmånsbestämda pensionsplaner värderas till verkligt värde vid slutet av räkenskapsperioden.

Försäkringsmatematiska vinster och förluster samt andra omvärderingar redovisas genast i rapporten över totalresultatet. Som kostnader avseende tjänstgöring under perioden redovisas nuvärdet av posten förmåner till anställda, vilka förvärvats under året. Räntekostnaden som uppstår från förmånsbestämda pensionsplaner baserar sig på diskonteringsräntan som använts i värderingen. Kostnader avseende tjänstgöring rapporteras som förmåner till anställda och räntekostnader som finansiella kostnader. Beräkningen av förmånsbestämda pensionsplaner utförs av kvalificerade aktuarier.

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

Utöver förmånsbestämda planer har Wärtsilä andra långfristiga anställningsförmåner. De redovisas separat från de förmånsbestämda planerna. På samma sätt som redovisningen för förmånsbestämda pensionsplaner, redovisar koncernen för alla övriga långfristiga ersättningar till anställda en skuld för förpliktelsen till verkligt värde. Förändringar i övriga långfristiga förmåner till anställda redovisas i koncernens resultaträkning.

Aktiebaserade ersättningar

Bolagets bonusprogram, som är bundet till utvecklingen av bolagets aktiekurs under en angiven tidsperiod, redovisas till det verkliga värdet på aktien på rapporteringsdagen i resultaträkningen enligt bonusprogrammets löptid. Bonusen har en översta gräns. När ett bonusprogram löper ut och kraven uppfylls betalas bonusen kontant och/eller i aktier.

 

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Goodwill

Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och bolagets nettotillgångar samt eventualförpliktelser värderade till verkligt värde vid förvärvstidpunkten redovisas som goodwill. Hela köpeskillingen, inklusive eventuell tidigare andel i den förvärvade verksamheten, värderas till verkligt värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Forskningskostnader upptas som kostnader för den räkenskapsperiod under vilken de uppkommit. Utvecklingskostnader aktiveras om det tillförlitligt kan antas att utvecklingsprojektet genererar framtida ekonomiska fördelar för koncernen och uppfyller fastställda kriterier, inklusive kommersiell och teknisk realiserbarhet. Dessa projekt gäller utveckling av nya eller väsentligt förbättrade produkter eller produktionsprocesser. Tidigare kostnadsförda utvecklingskostnader kan inte aktiveras senare.

De aktiverade utvecklingskostnaderna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Aktiverade utvecklingskostnader samt utgifter för investeringar i byggnader, maskiner och anläggningar avskrivs systematiskt under den ekonomiska livslängden, som är 5–10 år. Redovisningen av avskrivningarna börjar då tillgången är färdig att tas i bruk. Före det testas tillgångens nedskrivningsbehov årligen. Erhållna subventioner för forskning och utveckling redovisas bland övriga intäkter. Bidrag relaterade till aktiverade utvecklingskostnader nettoredovisas med kostnader som uppkommit före kapitaliseringen.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde om kostnaden är tillförlitligt mätbar och de framtida ekonomiska fördelarna för koncernen är sannolika. Wärtsiläs övriga immateriella tillgångar är patent, licensrättigheter, programvara, kundrelationer och övriga immateriella rättigheter som kan överlåtas till tredje part. De värderas till anskaffningsvärde, med undantag för de immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten av ett bolag som vid anskaffningstidpunkten värderas till verkligt värde. Anskaffningsvärdet består av köpeskillingen och alla kostnader som direkt uppstår för att få tillgången färdig för planerat användningsändamål.

Övriga immateriella tillgångar avskrivs linjärt under den uppskattade nyttjandeperioden. Immateriella tillgångar, för vilka tidsfristen för nyttjanderätt avtalas, avskrivs under kontraktets löptid. De immateriella tillgångar som identifierats vid förvärvstidpunkten för ett bolag avskrivs under deras leveranstid eller den uppskattade nyttjandeperioden.

Riktlinjer för de planenliga avskrivningarna är:

  • Programvara 3–7 år
  • Utvecklingskostnader 5–10 år
  • Övriga immateriella tillgångar 5–20 år.

Den uppskattade nyttjandeperioden och restvärdena omprövas åtminstone i slutet av varje räkenskapsperiod. Ifall nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare uppskattningar ändras avskrivningsperioden. Avskrivningar på immateriella tillgångar stoppas när en vara klassificeras som innehav för försäljning.

Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av immateriella tillgångar redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

 

Materiella tillgångar

Koncernbolagens anskaffade anläggningstillgångar värderas till anskaffningsutgiften minskad med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Anskaffningsutgiften innehåller de kostnader som uppstått för att skaffa ifrågavarande tillgång. Erhållna subventioner redovisas som minskning av anskaffningsvärdet. Förvärvade dotterbolags anläggningstillgångar värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. De kostnader för främmande kapital som uppstått vid anskaffning, byggande eller framställning av en tillgång som uppfyller kraven, aktiveras som en del av anskaffningsvärdet. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader under den räkenskapsperiod de har uppstått.

Tillkommande utgifter inkluderas i anskaffningsvärdet för en tillgång endast om de framtida ekonomiska fördelarna för koncernen är sannolika och kostnaderna är tillförlitligt mätbara. Utgifter för regelbundet återkommande stora och grundliga inspektioner eller underhållsarbeten behandlas som investeringar och redovisas som avskrivningar under nyttjandeperioden. Sedvanliga underhålls- och reparationskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.

De planenliga avskrivningarna bygger på följande ekonomiska livslängder:

  • Byggnader 10–40 år
  • Maskiner och inventarier 5–20 år
  • Övriga materiella tillgångar 3–10 år.

Avskrivningar kostnadsförs linjärt över tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod. Markområden avskrivs inte, för de anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. De uppskattade nyttjandeperioderna och restvärdena granskas åtminstone i slutet av varje räkenskapsperiod, och om de avviker väsentligt från tidigare uppskattningar justeras avskrivningstiderna i enlighet därmed. Anläggningstillgångar som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning avskrivs inte.

Vinster och förluster som uppstår vid överlåtelse av anläggningstillgångar redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader.

 

Leasing

Koncernens kapitaliserade leasingavtal omfattar främst kontorslokaler, fordon samt produktionsmaskiner och -inventarier. Leasingperioderna i medeltal för byggnader är ungefär 8 år och för maskiner och inventarier ungefär 4 år. Koncernen redovisar nyttjanderättstillgångar och leasingskulder i början av leasingperioden. Huruvida ett avtal omfattar leasing fastställs på basis av om Wärtsilä har rätt att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en tidsperiod.

Vid startdatumet värderas en nyttjanderättstillgång i enlighet med IFRS 16 till anskaffningsvärde. Kostnaderna för nyttjanderätten består av den initiala värderingen av leasingskulden, eventuella leasingbetalningar som gjorts vid eller före startdatumet (med avdrag för eventuella mottagna leasingincitament), eventuella initiala direkta kostnader för leasetagaren och en uppskattning av kostnaderna för leasetagaren för avveckling och bortskaffande av den underliggande tillgången, återställande av den plats där den är belägen eller återställande av den underliggande tillgången till det skick som krävs enligt villkoren för leasingavtalet, om inte dessa kostnader uppkommit i produktionen av lager.

Den nominella leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av leasingbetalningarna över leasingperioden. Leasingbetalningarna inkluderar fasta betalningar, belopp som förväntas betalas enligt garantier för restvärde, lösenpriset för rimligen säkra förlängningsalternativ och betalningar av påföljder för uppsägning av leasingavtal om detta återspeglar leasingperioden. Leasingbetalningarna diskonteras med den implicita räntesatsen för leasingavtalet, om den kan bestämmas. I annat fall används leasingtagarens inkrementella låneränta. De inkrementella låneräntor som används är summan av relevanta interbankräntor och genomsnittlig marginal för koncernens låneportfölj och är valutaspecifika.

Den initiala värderingen av leasingbetalningarna omfattar inte eventuella variabla element. Variable leasingavgifter som inte ingår i den initiala värderingen av leasingskulden redovisas direkt i resultaträkningen.

Leasingperioden är den icke uppsägningsbara leasingperioden samt den period som omfattas av en option för att förlänga eller säga upp avtalet om leasetagaren är tillräckligt säker på att optionen kommer att utnyttjas. Ledningens bedömning som baserar sig på realistiska uppskattningar används vid fastställandet av leasingperioden, särskilt när det gäller leasingavtal som innehåller uppsägnings- och köpoptioner och leasingavtal för obestämd tid.

Nyttjanderättstillgångarna värderas därefter enligt den initiala värderingen med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nyttjanderättstillgångar avskrivs och räntan på leasingskulder redovisas i resultaträkningen över leasingperioden. Leasingskulderna värderas därefter enligt den initiala värderingen med avdrag för leasingbetalningar som allokeras till kapitalet.

Leasingavgifter redovisas som amortering av skulder och relaterade räntekostnader. Leasingbetalningarna redovisas i finansieringens kassaflöde och räntan relaterad till leasing i rörelseverksamhetens kassaflöde. Leasingbetalningar relaterade till kortfristiga leasingavtal, tillgångar med lågt värde och variabla betalningar redovisas i rörelseverksamhetens kassaflöde.

Avtal kan kombinera olika typer av skyldigheter till leverantören, vilket kan vara en kombination av leasingkomponenter eller en kombination av leasing- och icke-leasingkomponenter. Dessa leasing-och icke-leasingkomponenter redovisas separat och ersättningen fördelas mellan de komponenter som baserar sig på relativt fristående försäljningspriser. 

Leasing-och icke-leasingkomponenterna separeras. Om det inte är möjligt att separera komponenterna används bedömning för att allokera icke-leasingkomponenten i bokföringen. Valet att separera eller inte separera icke-leasingkomponenten från leasingtillgången tillämpas på hela tillgångsklassen.

Ändringar av leasingavtal kan resultera i justeringar av befintliga nyttjanderättstillgångar och leasingskulder. Vinster eller förluster som uppstår vid ändring eller uppsägning av leasingavtal redovisas bland övriga intäkter eller övriga kostnader i resultaträkningen.

Koncernen tillämpar de två tillgängliga undantagen som avser antingen kortfristiga kontrakt där leasingperioden är mindre än 12 månader, eller tillgångar med lågt värde, vilka kostnadsförs under övriga rörelsekostnader.

 

Nedskrivning av tillgångar

Goodwill

Redovisat värde för goodwill som allokerats till kassagenererande enheter granskas årligen för tecken på eventuell nedskrivning eller oftare om någon indikation på nedskrivningsbehov uppkommer. Om det finns indikationer på nedskrivningsbehov uppskattas det återstående goodwillvärdet. För att fastställa nedskrivningsbehov delas koncernens tillgångar in i kassagenererande enheter, som i det stora hela är oberoende av andra enheter och vars kassaflöden kan separeras och till en stor grad är oberoende av andra motsvarande enheters kassaflöden.

En nedskrivning redovisas när det redovisade värdet på en tillgång är större än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Värdet som används för goodwill baserar sig på förväntade diskonterade framtida nettokassaflöden från tillgången eller den kassagenererande enheten. En räntesats före skatt som återspeglar marknadens position när det gäller penningvärdet och de tillgångsspecifika riskerna används som diskonteringsränta.

En nedskrivning redovisas omedelbart i övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Andra immateriella tillgångar samt anläggningstillgångar och inventarier

De redovisade beloppen av tillgångarna granskas årligen med tanke på tecken på eventuell nedskrivning eller oftare om indikationer på nedskrivningsbehov uppkommer. Om det finns en sådan indikation beräknas tillgångens återvinningsvärde och jämföras med tillgångens redovisade värde. En nedskrivning redovisas när det redovisade värdet på en tillgång är större än dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde.

En nedskrivning redovisas omedelbart i övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. I samband med att en nedskrivning redovisas bedöms även den ekonomiska livslängden på nytt för tillgången i fråga. En tidigare nedskrivning som redovisas för en tillgång återförs om de uppskattningar som används för att fastställa återvinningsvärdet ändras. Återföring av nedskrivning får dock inte överstiga tillgångens redovisade värde med avdrag för nedskrivningar.

 

Fastställande av verkligt värde av tillgångar som anskaffats genom rörelseförvärv

I betydande rörelseförvärv har koncernen anlitat rådgivare för bedömningen av de materiella och immateriella tillgångarnas verkliga värden. Vad gäller materiella tillgångar har jämförelser gjorts med marknadspriserna på motsvarande tillgångar med beaktande av värdenedgången till följd av de anskaffade tillgångarnas ålder, slitage och andra motsvarande faktorer. Det verkliga värdet av immateriella tillgångar fastställs genom att uppskatta framtida kassaflöden i anslutning till tillgångarna. Teknologi, kundrelationer och varumärken är normalt inkluderade i de förvärvade identifierbara immateriella tillgångarna.

 

Varor i lager

Lager värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Material och förbrukningsvaror värderas enligt viktad genomsnittlig kostnad. Färdiga produkter värderas till direkta inköps- och tillverkningskostnader samt allokerade kostnader för inköp och tillverkning. I pågående arbete ingår direkta arbets- och materialkostnader samt tilldelade omkostnader relaterade till tillverkning och inköp när kontrollen ännu inte har överförts till kunden.

Nedvärdering av lager på grund av föråldrade och överblivna lagerprodukter baserar sig på ledningens bästa uppskattning på balansdagen. Analys av lagers åldrande, omsättning och sammansättning jämfört med förväntad framtida användning är grunden för uppskattningarna.

 

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar klassificeras vid första redovisningstillfället som senare mätta enligt följande kategorier: finansiella tillgångar som värderas till periodiserad anskaffningsutgift, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar klassificeras på basis av deras kassaflödeskaraktär och den operativa modell som de hanteras med och bokas på valutadagen.

Finansiella tillgångar som värderas till periodiserad anskaffningsutgift

Koncernens finansiella tillgångar till periodiserad anskaffningsutgift inkluderar räntebärande investeringar, övriga fordringar och kundfordringar som redovisas till det förväntade försäljningsvärdet, vilket är det ursprungliga fakturerade beloppet minus ett beräknat värderingsavdrag för nedskrivningsbehov. Koncernen bedömer en eventuell ökning i kreditrisken för finansiella tillgångar värderade till periodiserad anskaffningsutgift i slutet av varje rapportperiod. Metoden tillämpas om kreditrisken har ökat avsevärt. Kreditförluster estimeras till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster vid rapporteringstidpunkten, om kreditrisken inte har ökat avsevärt.

När det gäller kundfordringar och fordringar från intäktsredovisning över tid enligt inputmetoden används en förenklad metod och kreditförlusterna värderas enligt de förväntade kreditförlusterna under löptiden. Fordringar från intäktsredovisning över tid enligt inputmetoden borde täckas med förskottsbetalningar från kunderna, vilket innebär att redovisning av kreditförluster på basis av förväntade förluster främst består av kundfordringar. Exempel på händelser som leder till nedskrivning är allvarliga finansiella problem hos en gäldenär, sannolik konkurs eller andra finansiella arrangemang.

Koncernen kan sälja kundfordringar på fortlöpande basis eller separat till finansinstitut. Finansiella tillgångar som säljs på detta sätt dras av från kundfordringarna i koncernens balansräkning när köparen betalat tillgångarna, efter att alla väsentliga risker och betalningar har överförts. Om köparen inte har avvecklat betalningen i den grad att ägandet, risken och kontrollen avseende fordran väsentligt har överförts redovisas sådana finansiella tillgångar i den konsoliderade balansräkningen i slutet av rapportperioden.

Räntebärande investeringar värderas till periodiserad anskaffningsutgift och omfattar lån och fordringar som inte är derivat och som har fasta eller fastställbara betalningar och som inte noteras på aktiva marknader. De uppstår när koncernen beviljar lån eller levererar produkter och tjänster direkt till en gäldenär. De redovisas bland långfristiga fordringar såvida deras löptid är över 12 månader på rapporteringsdagen. Fordringar med en löptid på under 12 månader klassificeras som kortfristiga fordringar.

Likvida medel består av kontanta medel, banktillgodohavanden och andra kortfristiga investeringar i likvida medel. Andra kortfristiga investeringar i likvida medel är mycket likvida placeringar som endast är föremål för mindre värdesvängningar och har en löptid på upp till tre månader på förvärvsdagen. Kassa och banktillgodohavanden redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Övriga investeringar i likvida medel värderas huvudsakligen till verkligt värde med undantag för företagscertifikat som redovisas till upplupet anskaffningspris. Kreditkonton relaterade till koncernkonton upptas bland kortfristiga finansiella skulder.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen inkluderar derivat som inte ingår i säkringsredovisning samt övriga finansiella investeringar.

Övriga finansiella investeringar omfattar Wärtsiläs investeringar i andra företag (både noterade och onoterade), och de klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen. Verkligt värde på noterade aktier är deras marknadsvärde. Vinster och förluster relaterade till värdering till verkligt värde, försäljning och nedskrivning av aktier som är föremål för operativa aktiviteter redovisas bland rörelseintäkter, medan vinster och förluster relaterade till värdering till verkligt värde, försäljning och nedskrivning av andra aktier redovisas bland finansiella intäkter och kostnader.

Kategorin omfattar också derivat som inte klassificeras som säkringsredovisning och som inte är finansiella garantiavtal och övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen, som är finansiella tillgångar som innehas för handel.

Derivat som innehas för handel och finansiella tillgångar som förfaller inom 12 månader från slutet av den finansiella perioden upptas bland omsättningstillgångar. Finansiella tillgångar som inte är derivat upptas bland anläggningstillgångar, såvida koncernen inte har för avsikt att sälja dem inom 12 månader från rapporteringsdagen.

Med undantag för företagscertifikat som redovisas till periodiserad anskaffningsutgift, redovisas övriga kortfristiga likvida investeringar till verkligt värde.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat

Derivat som ingår i säkringsredovisning klassificeras som finansiella tillgångar till verkligt värde i övrigt totalresultat.

Finansiella skulder

Koncernens finansiella skulder redovisas inledningsvis och klassificeras antingen som finansiella skulder som redovisas till periodiserad anskaffningsutgift eller finansiella skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder klassificeras som kortfristiga förutom om koncernen har absolut rätt att flytta amorteringen av lånet minst 12 månader framåt från balansdagen. Finansiella skulder (eller en del av skulden) avskrivs inte från balansräkningen förrän skulden har slutat existera, det vill säga då de förpliktelser som anges i avtalet har fullgjorts eller upphävts eller giltigheten har gått ut.

Finansiella skulder redovisade till periodiserad anskaffningsutgift

Finansiella skulder som redovisas till periodiserad anskaffningsutgift inkluderar leverantörsskulder och övriga skulder, lån och upplåning.

De lån som koncernen tagit upp ingår i finansiella skulder redovisade till periodiserad anskaffningsutgift. De värderas vid första redovisningstillfället till verkligt värde med hjälp av effektivräntemetoden. Efter den första redovisningen värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde. Upplupna räntekostnader redovisas i resultaträkningen under lånets löptid genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Derivatavtal som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning, redovisas som finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen

Derivat

Derivat redovisas i början enligt verkligt värde i balansräkningen och därefter enligt verkligt värde i slutet av varje rapportperiod.

Vinster och förluster relaterade till verkligt värde redovisas enligt syftet med derivaten i resultaträkningen.

Försäljning och inköp i utländsk valuta säkras med valutaterminer eller -optioner. På vissa valutaterminer tillämpas säkringsredovisning. Den ineffektiva delen redovisas omedelbart i de finansiella posterna i resultaträkningen för räkenskapsperioden. Valutaterminer värderas till gällande terminskurser på balansdagen och valutaoptioner till marknadsvärden på balansdagen.

Dessutom säkrar Wärtsilä ränterisken med derivat.

Derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen

Såväl realiserade som orealiserade vinster och förluster som uppstår vid förändringar av derivatavtalens verkliga värde och som inte ingår i säkringsredovisningen, redovisas i resultaträkningen under den period som de uppstår.

Räntesäkringar mot Wärtsiläkoncernens låneportfölj tillhör denna grupp. Förändringar i verkligt värde på dessa räntesäkringar redovisas omedelbart i finansiella intäkter eller kostnader i resultaträkningen. Det verkliga värdet av ränteswapavtal beräknas genom att diskontera deras framtida kassaflöde till granskningstidpunkten.

Derivat värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Den effektiva andelen derivat som ingår i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i övrigt totalresultat.

När det gäller derivat som ingår i säkringsredovisning dokumenterar koncernen relationen mellan alla säkringsinstrument och säkrade tillgångar när säkringsarrangemang ingås samt riskhanteringsmål och tillämpade strategier. Genom denna process länkas säkringsinstrumentet till de relevanta tillgångarna och skulderna, de involverade affärstransaktionerna eller de bindande kontrakten. Koncernen dokumenterar också sina pågående bedömningar av säkringens effektivitet när det gäller sambandet mellan en förändring i derivatets värde och en förändring i värdet på de säkrade kassaflödena eller transaktionerna.

Förändringen i verkligt värde för derivatavtal tecknade för att säkra kommande kassaflöden redovisas bland periodens övriga totalresultat och presenteras i fonden för verkligt värde i eget kapital i den mån säkringen är effektiv. Upplupna säkringsvinster eller -förluster bland poster i värdeförändringsfonden relaterade till derivat redovisas i resultaträkningen under den period som transaktionen från de förpliktelser eller estimat som risksäkringen avser redovisas, till exempel som justering av omsättningen eller material och tjänster. Den ineffektiva delen redovisas omedelbart i de finansiella posterna i resultaträkningen för räkenskapsperioden. Förändringar i verkligt värde på derivat i valuta till följd av ränteskillnader redovisas i resultaträkningen.

Hierarki av verkligt värde

Finansiella instrument värderade till verkligt värde klassificeras enligt följande hierarki: instrument som noteras officiellt på en aktiv marknad (nivå 1), instrument för vilka det finns en annan direkt eller indirekt prisobservation än officiella noteringar (nivå 2) och instrument för vilka det inte finns ett observerat marknadspris (nivå 3). Till ovanstående hierarkier hör finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

 

Avtalsbalanser

Avtalsbalanser består av kundrelaterade tillgångar och skulder.

När kontrollen över varor eller tjänster överförs till en kund innan kunden betalar vederlaget, redovisas fordran som avtalstillgångar. Avtalstillgången representerar rätten till framtida vederlag.

När kunden betalar vederlag i förskott eller vederlaget ska erläggas innan den avtalsenliga prestationsskyldigheten överförs, redovisas det belopp som erhållits i förskott som avtalsskuld. Avtalsskuld redovisas som intäkt när koncernen presterar enligt avtalet.

 

Avsättningar och ansvarsförbindelser

En avsättning redovisas om det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningar redovisas i balansräkningen, om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Sådana poster är till exempel garantireserveringar, reserveringar för miljörisker, rättstvister, förutsedda förluster för pågående projekt och kostnader för omstruktureringar. Beloppet som redovisas som avsättningar motsvarar ledningens bästa uppskattning av de kostnader som kan tänkas krävas för att reglera förpliktelsen.

Som avsättning upptas beräknade framtida garantikostnader som hänför sig till levererade produkter. Garantireserveringens storlek baseras på erfarenheter från tidigare utfall av garantikostnader.

Avsättning för omstruktureringsutgifter görs när omstruktureringsplanen fastställts och implementeringen påbörjats eller berörd personal informerats om villkoren. Av planen ska framgå vilken verksamhet och personal som berörs och tidpunkt samt utgifter för genomförandet.

Ansvarsförbindelser är möjliga åtaganden som har uppstått för tidigare händelser, vilka inte fastställs före en händelse, som koncernen inte kunnat påverka, realiseras. Som ansvarsförbindelse klassificeras även en sådan förbindelse som sannolikt inte resulterar i betalningsskyldighet eller där beloppet inte tillförlitligt kan fastställas. Ansvarsförbindelserna specificeras i noterna.

 

Inkomstskatt

I resultaträkningen har som inkomstskatt bokförts skatter på koncernbolagens resultat för räkenskapsperioden enligt lokala skattebestämmelser, rättelser av skatter för tidigare räkenskapsperioder samt förändring i uppskjutna skatter. Skatteeffekter relaterade till transaktioner som redovisas i resultaträkningen och andra händelser redovisas i resultaträkningen. Skatteeffekter relaterade till transaktioner eller andra händelser som ska redovisas som komponenter i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital redovisas också i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Inkomstskattepositioner utvärderas för att identifiera situationer då det kan finnas osäkerhet på grund av tolkningar av skatteregleringen. Avsättningar för dessa osäkra skattepositioner redovisas när det anses mer sannolikt att positionerna kommer att bestridas av skattemyndigheterna. Redovisade avsättningar grundar sig på uppskattningen av de slutliga skatter som ska betalas till skattemyndigheterna.

Uppskjutna skatteskulder och -tillgångar beräknas på temporära skillnader till följd av skillnaden mellan skatteunderlaget för tillgångar och skulder och redovisat värde med hjälp av de antagna skattesatserna i slutet av räkenskapsperioden. I balansräkningen upptas den uppskjutna skatteskulden i sin helhet och en uppskjuten skattefordran upptas till sitt beräknade sannolika belopp.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det är lagligt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och -skulderna hänför sig till inkomstskatter som tas ut av samma skattemyndighet eller olika beskattningsbara enheter, om det finns en avsikt att reglera saldona på nettobasis.

 

Dividend

Styrelsens förslag till dividend avdras från det utdelningsbara egna kapitalet efter att det fastställts av bolagsstämman. Obetalda dividender redovisas som skuld i koncernredovisningen.

 

Införande av nya och uppdaterade IFRS-standarder

År 2020 kommer koncernen att införa följande ändrade standarder som utfärdats av IASB.

Tillägg till IFRS 3 Rörelseförvärv (gäller för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2020 eller därefter). Syftet med tilläggen är att hjälpa enheter att avgöra om ett förvärv är ett rörelseförvärv eller förvärv av tillgångar. Tilläggen förtydligar minimikraven för en rörelse, undanröjer bedömningen av huruvida marknadsaktörerna kan ersätta alla saknade element, ger vägledning för att hjälpa enheter att bedöma om en förvärvad process är väsentlig, begränsar definitioner av en rörelse och av output och inför ett frivilligt koncentrationstest av verkligt värde. Tilläggen förväntas inte ha någon inverkan på koncernbokslutet.

Tillägg till IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel (gäller för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2020 eller därefter). Syftet med tilläggen är att anpassa definitionen av "materialitet" över standarderna och förtydliga vissa aspekter av definitionen. Tilläggen förtydligar att materialiteten beror på informationens art eller omfattning, eller bådadera. Tilläggen förväntas inte ha någon inverkan på koncernbokslutet.

Tillägg till IFRS 9 Finansiella instrument, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (gäller för räkenskapsperioder som börjar 1.1.2020 eller därefter). Dessa tillägg ger vissa lättnader i samband med reformen av referensräntan. Lättnaderna hänför sig till säkringsredovisning och dess inverkan är att IBOR-reformen inte generellt skulle leda till att säkringsredovisningen skulle upphöra. Eventuell säkringsineffektivitet bör fortfarande redovisas i resultaträkningen. Tilläggen förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernbokslutet.

Koncernen förväntar sig att efter 2020 anta följande nya standard som utfärdats av IASB.

IFRS 17 Försäkringsavtal* (gäller för räkenskapsperioder som börjar den 1.1.2021 eller därefter): IFRS 17 gäller alla typer av försäkringsavtal (direkt försäkring och återförsäkring) oavsett vilken typ av företag som utfärdar dem, samt vissa garantier och finansiella instrument med diskretionärt deltagande. Det övergripande målet är en konsekvent redovisningsmodell för försäkringsavtal. Inverkan av den nya standarden på koncernbokslutet utvärderas som bäst.

* Har inte godkänts för tillämpning i EU 31.12.2019.

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Anteckningen

Skapa en anteckning?

Anteckningen

Skapa en anteckning?